Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- T
- TRAV ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
manipulus (þrifan, þrâf, þrifon, þrifen,
apprehendere).
Trave-tals, adv. hoptals. G.
Träv-sätta, v. a. sätta sädeskärfvarne uti
en rad. Hl.(Värö,Frillesås).
TRAVE-KóNNTA, s. kunnt.
TRAVELERA, travlera, s. trava.
TRAVELLERA, s. travalla.
TRAVELT, adv. brådt om. G.,bl. D.
travelt, id.; isl. þrávallt (i. st. f. þra ávallt, þrá
of allt), adv. ideligen, städse.
TRAVLA 1, v. n. 1 1) gå och trampa ner,
"Travlä nir säa". Sdm.,ul.; 2) vada i snö eller
sand. Travlera, id. Hs. (enh L—m). Jfr tråda.
TRAVLA 2, s. trava.
TREBELASS, tredelats, n. oro, besvär,
bryderi, bekymmer. Sk.(N.Åsbo,Lugg.,Frosta).
Tribelass, n. Bhl. E., frans, tribulation.
TRE-BENING, m. 1) bläcken: Menyanthes
trifoliata. Bl. Salt-bläkker, f. pl. Vg.; tri-bla(d),
id. Vb.: 2) qvaller: Ægopodium Podagraria, L.
Skogs-kål, m. id. Sk. Jfr kerskål.
TRE-BLAND, s. tvåbland.´.
TRE·BUL, s. trä.
TRED, s. träjr¨.
TREFALDIGHETS-BLOMMA, f. Helianthemum
vulgare. Bl.
TREFALDIGHETS-GRÄS, n. Centaurca jacea.
Dl.(Lima).´ Jfr trefaldighets-ört,
TREFALDIGDETS-ÖRT, f. styfmorsblomma :
Viola tricolor. Benämningen af blomkronans
trefärgade blomma, hvadan växten fordom kallades
Herba Trinitatis. Gl. sv. (Tillandz)
Trefaldighets-ört; (Frankenius) H. Trefaldighetz-gräs,
H. Trefaldighetz blomma; (Bromel) H.
Trefaldighetz blomster, styfmorsört. Det äldre
botaniska namnet Jacea på Viola och Centaurea har
föranledt att man på några ställen såsom t. ex.
i Dl.(Lima) kallar Centaurea Jacea
Trefaldighets-gräs, till hvilken benämning dock ingen
giltig anledning förefinnes.
TREGA, v. a. 1 förtreta, förarga. För-trega,
id. Åm.(Stigsjö). Trägja, v. n. o. a. 1 1)
envisas. Vm., S.Nk.; 2) täfla, tvinga till täflan. ´Vl.
Tregjas el. trägjas, v. d. göra något af
envishet eller till en annans förtret. På treigj el. på
trägj, adv. på kif. Vl. Fsv. träga, sörja.
S.F.S. 6, 167. S. Oluffs s. 5, 29; træge, m. sorg.
SML.; n. trega, sörja; fn. trega, bedröfva; tregi,
m. sorg: hinder; moes. trigo, f. sorg; gl. d.
træiæ, sörja, ångra (Lucidar. s. 39); fe. trëgjan,
oroa, besvära; trëge, f. sorg, besvär; fsax.
tregan, sörja, förtryta. Jfr trög, tråkk.
TREGA8, a. trägas.
TREGGE·SKÄFT, Trigge-skaft, m. väf som
gått i tre skaft. Ög.(Ydre).
TRE-GJORDA-KARALE, n. träkärl med tre
band eller gjordar. Sm.(Värend). Jfr karale.
TRE-HELLTER·KONG-AFTAN, m. de tre
heliga konungars afton, Trettondedagsafton.
Sk.(Fogdarp i Frosta h.).
TREJE el. treja´, räkneord (ordin.), tredje.
Hl. Jfr trai.
TRE-KLODIG, adj. treklufven; t. ex. om
gaffel, grep. Sm.
TRELSK el. trilsk, adj. tredsk, ovillig, envis.
Göta-.Sveal. Trailsk, id. Sm.(Vestbo),sk.(Bjäre).
L är inskjutet för välljudets skull. Fsv.
þryzker, þrizker, tredsk; tresker . Legend, s.
404, 998. SML.; fn. treoskr, þriózkr; n. treisk.
Trelskas. v. d. 1 vara tredsk, envis,
motvillig. Hl. Fn. þriótskaz; fsv. þryzkas, þryta,
id. Jfr. tryta.
TRE-LÖDDED, adj. trefärgad; som har tre
färger. Sk.(Ox.). Egentl, tre-letader. Jfr lit.
TRE·MARKA-KAR(L), s. mark 2.
TRE·MÄNNING (pl.-ar), m. syssling,
slägting i tredje led. Vm.,nk. Tri-menning, id.
Dl.(Malung). Fn. þrimenningr; n. trimenning.
Jfr tvåmänning.
TRENA el. trina (ipf. tran, trente el. trinte,
sup. trånned), v. n. 1) gå med afmätta steg,
stiga stora steg. "Han triner så nätt. Ja trente
agern". Sk.(Ox.),hl. Trajna, id,.
Sk.(Bjäre,N.Åsbo); 2) trampa. "Ja kom att trine på
hongen; han la ve dörren". Sk. Fsv. trena, v. n.
stiga, gå. Rimkr. s. 314; d. trine (ipf. tren).
Jfr tråda.
Tren, n. 1) steg. Åm.,hl.,sk. Trin , Sk.;
trinn. Bl.; trajn, Sk.(Bjäre); 2) trappsteg.
Sk.,hl.,bl.; 3) pinne på en stege. "Dä
översta sti(g)atrinnet gikk i tu å han damp når".
Sk.(Ox.). Fsv. tren (thren), n. steg (S. Bern.
f. 1); d. trin. Jfr tränt.
TRENTA, s. trinna.
TREP, m. kräsmage. Vb. Jfr tep. Treput
el. trepu, adj. matgrann, utan matlust. Vb.
Träjpi, id. Vb.(Skellefte).
TREPAS el. trepäs, trepäs (ipf. o. sup.-ä), v.
d. eftersträfva, ifrigt söka och ernå, högeligen
lägga sig vinning om. Vb.,jtl. Jfr tresas, trägas.
TREPÄS, s. trepas.
TRE·RONING, tre-rönning, s. rođ.
TRESK (el. tresch), adj. qvick. Sk. Trajsk,
id. Bl.(Lister); 2) förståndig. "Treskt barn".
Sk.(Ing.).
TRESLA, s. tófta-tresla.
TRE-SLIND, tre-slint. s. slind.
TRE-SÄDE, s. ensädesgärde, under en.
TRETTAN, num. tretton. Allm. Tretto, id.
Dl.(Malung). Fsv. þrættan. Bjærk. R.;
prætan. Gl.; fn. þréttán; n. trettan; d. tretten; fht.
drizehan; nht. dreizehn; fe. þreótŷne.
Tretting el. trettinge (pl. -ar), m. en tid
af 13 veckor; ett fjerdedels år. "Tre
trettingar", trefjerdedels år. Barnens ålder räknas
ofta efter trettingar. Ög.,sm.,kl.,öl.
Tretting·dag, m. jul-, kyndelsmesse-,
midsommars-, och michaeli-dag. Götal.
TRE-TUR, m. 1) en dans af tre karlar, som
dansa hvardera mot två fruntimmer. Sk.(Ing.);
2) en dans af tre personer. Hl. N. tritur.
TRE·TÅTIG, s. tåt 2.
TREVE, treva, s. trave.
TREVEN, trevlen, trevlig, trevling, s. trivas.
TRE·VINTRING, s. en-vintring.
TREVLING, m. trådända på tyg och kläder;
trasa. S.Hl. D. trevl (pl. -er), trådända på
tyg; fn. tröf, n. pl., trefr, f. pl. fransar; gl. d.
træffler (Bibeln 1550. Es. 6: 1).
TRI-ARK,? stjernbilden Orions bälte. Ul.
Monne tri är beslägtadt med lt. trio, trion (enl.
Varro ursprungligen terion) i septemtriones,
septemtrio?
TRIBBELERA, v, a. 1 1) looka, tubba,
öfvertala med list, lock ock påck. Vg.,ög.,sm.
Triballera el. tribbälerä (ipf. -erdä), strängt
öfvertala, uppmana någon till något, plåga, huttla,
N.G.; 2) bry. "Dä ä inte var(dt) att du
tribbelera (el. tribulera) me". Sm.(Östbo; sällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0780.html
