Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- V
- VING ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VING
Ving-bank,m. köttet och benen på en
fogelvinge. Fl. (Nl.)
VINGLA 1, v. n. 1 1) (såsom i riksspr.)
vackla än hit än dit; 2) vara yr. "Han vinglar i
hövo". Fl. (Nl.). "Hä vindlar för honó", han
är förbryllad. FI. (GK., K., P.,NK.). Vingäl (ipf.
vinglä), v. n. 1) vara ostadig, ombytlig i
handling och tänkesätt; 2) handla bedrägligt, vingla.
Vb. Isl. víngla; v. a. göra en yr; n. vingla, id.
Jfr vångla.
Vingel, n. 1) oreda. G.; 2) vingleri.
"Vingel å vångel". Ög. N. vingl, n. förvirring,
oreda.
Vingel-vatten, n. brännvin. Sdm.
Vingland el. vingli, adj. förbryllad. Fl.
(GK., K., P., NK.).
Vinglig, adj. flygtig, ostadig. Nk.
Ving-led, id. Sk. (Vemm.). N. vinglen.
VINGLA 2, vingsa, s. vinda 2.
VING-ÅKER, s. åker.
VING-SKÖ-BRÄE, s. skida.
VINKE-DOSA, f. pendel (i väggur). Kl. (Tjust),
sm. (Jönköpings 1.). Vinkel-dosa, dosa, f. id.
"Dosan sitter på sne". Kl.
VINKEL-HANK, på vinkelhank, adv. "Dä går
på vinkelhank", det är osäkert. Ul.
VINKEL-VIND-SKED, f. den list som
fastspikas på vindskeden för att betäcka det tegel,
som ligger intill vindskeden. Sm.
VINKUL-MODUG, adj. vankelmodig. G. (F.).
VINKÖL, m. namn på en socken i
Vestergötland, 1 mil från Skara. Ordet vin förekommer
ofta i norska ortnamn .öfvergår stundom till formerna
-yn, ini, in, en och utmarker gräsbete, gräsmark
samt motsvarar moes. vinja (gen. vinjos), f.
gräsbete, gräsmark. I fht. har man verbet winjan,
depascere, winne, pastum. Ordet vin förekommer
äfven i svenska ortnamnen Skodene (fordom
Skødhini, enl. P. A. Munchs Beskrivelse over
Kongeriget Norge i middelalderen, sid. 201) i Bohuslän,
troligen jemväl i Skölfvene, Kjelvene, Göthene,
Tådene, Fridene, Rådene, Hudene i Vestergötland,
samt Venngarn (fsv. Vinagarn) vid Sigtuna,
Vindberga (fsv. Vinsberga) i Tillinge i Uppland.
(Dipl. Suec. IV, 319) Jfr M. Arnesen,
Etymologisk undersegelse om norske stedsnavne.
Fredrikshald 1865, sid. 42—54.
VINN, s. winna.
WINNA (pr. wiđ, pl. winnum, ipf. wann, pl.
wunnum, sup. wunniđ), v. a. vinna. Dl. Vinna
(pr. vindur, pl. vinde, ipf. vant, pl. vunnu, sup.
vunni,) id. G. Vinna (vann, vunnit), v. a.
kunna, förmå, vara i stånd till, hinna att göra, orka.
"Ja vann inte mä arbetet. Mina pengar vinna
inte te att lösa’t". Hs., sm., sk. (Rönnebergs,
Onsjö, Göinge). Vinna, v. impers. 1 värka. "Hä
vinne ti hännán", det värker i händerna (när man
kommer ur stark köld och sätter dem framför
elden), Hs. (Db.). Fsv. vinna el. vinda (ipf. van,
pl. vunno, p. p. wnnin), vinna, förmå, gitta,
förslå. L. L. Gl. Ordspr, 1035; fn,, n. vinna,
utföra, verkställa, arbeta, förslå till; fht.,fsax.
winnan, arbeta &c; fe. vinnan, arbeta, vinnlägga sig
om; besväras; lida; ffris. winna; e. winn; d.
vinde, vinna; ns. winnen, lida, känna smärta (B.
W. B. 5, 264); moes. vinnan (vann, vunnum,
vunnans), lida. Anm. Vidkommande ofvananförda
vinna, v. impers. värka, ha vi sett att fn. vinna
betyder; arbeta, verkställa; deraf har förmodligen
sedan uppkommit bemärkelsen; värka. I
riksspråket säges: febern arbetar, bröstet arbetar. Af
fe. inhemtas att vinnan utmärker: afbeta, lida;
af ns. winnen och moes. vinnan finner man att
betydelsen är: lida, känna smärta, men
ursprungliga bemärkelsen har troligtvis varit: arbeta. Jfr
virka.
Under-vinna, f. mening. Sm. (Vestbo).
Vinn. m. värk, lidande (i handleden). Botas
enligt folktron genom att hugga 3 gånger med
en yxa i en tröskel, under framsägande af
åtskilliga besynnerliga ord. Vb. Väjnd, m. Nb.
(Ö. Kal.); knarr, m. id. Dl., hs., ög. Botas i
Dl. (Elfd.) genom att skära med en knif på en
träbit eller hugga i tröskeln under framsägande
af följande läsning:
"Ig skjer (uttal, stjer) knarrin
Ur liden
I wiðen".
Moes. vinna el. vinno, f. lidande; ns. winn,
smärta. (B. W. B. 5, 264).
Vinn el. vinne, m. styrka, kraft. Hs. (Db.),
mp.,jtl. Fn. vinna, f. arbete, verk; fsv. vin,
f. omsorg, flit. UL. SML. Allmänt säges
lägga sig vin (el. vinn) om, vinnlägga sig.
Vinnes-lös, adj. förlamad. Hs. (Db.).
Vinn-gräs, n. Linnæi ört: Linnæa borealis.
Åm. Ben-värks-gräs, n. Fl. (Öb.);
tórr-värks-gräs, n., tórr-värks-ört, f. Ul.; ro-hólt-gräs, n.
Vb. Anm. sid. 272 kallas örten (enl. Linnes
uppgift) vindgräs. Jfr vinn.
VinnsLa, v. a. 1 vinna. Sk, (Ox.).
Vinnsla se, v. r. 1 vinna på något, förkofra sig.
Sk. (Vemm.).
Vinn-varo. Pa vinnvaro, adv. på vinst och
förlust. N. G.
Vänne, n. arbete. "Dä ä ett faseligt vänne
dä här". Sk. (Frosta h.>
VINNA, vinnel, vinnsa, vinnsla sej, s. vinda 2.
VINNAD, vinn-leka, vinn-rö, s. vind.
VINNERUP, gårdnamn i Fjelie socken af Skåne.
Fsv. Vindathorp (Dipl. Suec. IV, 521 af år 1336).
VINSLA, s. vinna.
VTNSLAS, s. vin.
VINSTER 1, adj. o. adv. venster; mot venstra
handen, på venstra sidan. Vb., mp., hs. (Db.). vg.,
hl. (Värö). Wistär, adj. venster. Ö. Dl.; väster,
adj. id. V. Dl. (Malung). Fsv. vinstri venstri,
adj. venster. Birg. Upp. 1, 157. S. Bern. f.
12 v.: fn, vinstri; fht., fsax. winistar; mht., nfris.,
fe., d.d. (Slesvik) winster; d. venster, id. Man
har ställt fht. winistar i samband med lt. sinister
derigenom att v och s blifvit utbytta. Det ligger
nära lill hands att förmoda en frändskap mellan
vinster 1 och fn. vindr, d. vind, adj. vind, skef.
På liknande sätt härledes skeva eller skjajva, f.
venstra handen (Halland), af fn. skeifr el. skæfr,
skef. I nht. dial. (Westerwald) betyder winsch,
adj, a) vriden på sned, vind; b)falsk; c) venster.
Vinster 2, f. 1) en af tarmarne (fjerde
magen) hos nötkreatur. Vb., vg, (Fröjered).
Vänster, f. Vg. (Vartofta h.); vänstra, f. id. Ög.;
2) löpe. G. Fn. vinstr, fjerde magen hos
idisslande kreatur; n. vingstr, id.
Wister-and (def. -i), f. venstra handen. Ö,
Dl. Jfr kaja 1, lätta.
Vinster-kast, n. vensterkast, kast med
venstra handen. Hl. (Värö),
Vinster-ust, m. sötmjölksost. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0841.html
