Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ungdomstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 ADOLF DIESTERWEG.
nader. Han fann ock till en väsentlig del hvad han sökte,
och han lyckades värkligen bibringa Europas bildade
uppfostrare insikt om, att inlärda ord och omdömen äro
värdelösa, så vida de ej hvila på klara och lefvande före-
ställningar samt att dessa uppstå endast af hvad han
kallade åskådningar d. v. s. af de förnimmelser, de in-
tryck, som barnet omedelbart erhåller af själfva värklig-
heten. Från hans tid har det därför varit tänkande
undervisares oaflåtliga sträfvan att för hvarje ämne ut-
finna den väg, på hvilken man bäst sätter barnet i till-
fälle att få säkra och varaktiga åskådningar och att af
dem bilda föreställningar samt att från dessa leda sig
vidare till begrepp och omdömen.
Pestalozzis uppfostringsanstalt i Yverdon var vid denna
tid snart sagt öfverlupen af främlingar från alla världens
kanter. En stor del kommo dit blott af nyfikenhet och
foro därifrån med en medlidsam axelryckning öfver den
hänförde svärmarens drömmerier. Men de flesta förde med
sig ett starkt intryck af hvad de hört och sett, och många
sökte sedan på sin ort, hvar och en efter sin förmåga,
tillämpa mästarens grundsatser. Särskilt mottagliga för
dessa voro de unga män af Kants och Fichtes skola,
som under tiden för Tysklands djupsste förödmjukelse
sammanslöto sig för att återföra nationen "från nutidens
veklighet och falska kultur till fädrens mandom, kraft
och enkla seder" och som för detta ändamål bildade
s. k. dygdeförbund, spridda i olika delar af landet. En
af de mest bemärkte bland dessa urtyskhetens profeter
var tyska gymnastikens eller "turnväsendets” skapare,
”turnfadern” Jahn, en tid lärare vid den pestalozziska
skolan i Berlin.
Diesterweg kom aldrig i tillfälle att göra personlig
bekantskap med Pestalozzi. Under sin vistelse i Mannheim
hade han för öfrigt ingen tanke på att för lifvet egna sig
åt skolväsendet. Som han emellertid för tillfället var under-
visare, gjorde han ett försök att särskilt på sitt älsklings-
ämne, matematiken, tillämpa de pestalozziska grundsat-
serna. Nybörjare i undervisningskonsten och utan led-
ning som han var samt van vid det höglärda akademiska
förfaringssättet, var det honom emellertid omöjligt att
lämpa sig efter sina lärjungars barnsliga fattningsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
