Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. I Berlin 1832—1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BERLIN 1832—1840, 33
De båda böckerna vållade icke någon lifligare strid.
Man skakade på hufvudet och lät Diesterweg veta, att
slikt skriftställeri vore alldeles opassande för en man i
hans ställning. Men därvid stannade det tills vidare.
Annat ljud i skällan blef det, då Diesterweg samma
är 1836 utgaf tredje häftet af "Den mänskliga odlingens
lifsfråga’. Det handlade Om fördärfvet vid de tyska uni-
versiteten samt utmynnade i det omdömet, att den aka-
demiska lärdomen hvarken vore äkta vetenskaplig eller det
akademiska lärosättet intellektuellt bildande eller det aka-
demiska lifvet öfver hufvud taget sedligt uppfostrande.
Härmed hade Diesterweg, såsom han själf sade, stuckit
hufvudet i ett sannskyldigt getingbo. Motståndare myll-
rade fram ur alla hål, tidningarna blefvo fulla af genmälen,
boklådorna af ströskrifter, från alla väderstreck höjdes ett
anskri, som om fienden stått midt i Jandet. En hel rad
professorer voro utom sig öfver att en eländig "skolmästare"”
vågat lägga sin näsa i saker, som han icke begrep. Häf-
tigast voro Henrik Leo i Halle och Fredrik Thiersch i Miin-
chen. Den förre, hvilken gjort sig känd såsom författare
af flere historiska värk, hvari han med en dominikanermunks
vrede ifrade mot reformationen och revolutionen samt den
upplysning, som genom dem kommit i världen, sökte afsnäsa
Diesterweg och hans meningsfränder med skällsorden "grön-
gölingar”, "skrofualöst slödder”, "materialistiskt pack" o. s. v.
Med lika groft artilleri drog Thiersch i fält. Hans hufvud-
anfall skedde i ett värk på tre band om den offentliga
undervisningen i västra Tyskland, Holland, Frankrike och
Belgien. I de tyska folkskolorna, sade han, försumma lä-
rarna läsning, räkning och skrifning, ja, till och med
kristendom, för att i stället kasta sig på sådana för folk-
bildningen främmande ting som /storia, geografi och natur-
kunnighet. Detta beror på den pestalozziska uppfattning, som
flera seminarier dess värre söka bibringa de blifvande lärarna.
Dessa narras upp i en sfär, som ligger vida öfver deras
egen, och komma härigenom i sin ordning att fostra half-
bildade och genstörtiga borgare och bönder i stället för
belåtna och förnöjsamma kristliga undersåtar. Detta så
mycket mer, som de äfven i afseende på formen rakat
alldeles på afvägar, i det de förkastat det gamla, före:
trädesvis på minnet anlagda undervisningssättet och 1
stället upptagit den af Pestalozzi uppfunna metoden, enligt
ne TORARIN ATT ET RKS NIT
ÅR GE facken a SEFETERIESETSESAAEN —
N 3 3 r RIO Ra öns Skate VN ERT TRANR A traer E eT
PS RSDEIE SSE ANAR NPELASTSOS SAST TI ANNA FRE RT STRESSA AR få lr NA rk RT RR ARR ;
7 OTTRTSETSYSOENL IST ENSE TP
4
Fe I
I :
1
a
Läd
I
I
&
1
Fö
&
)
>
AA TR
-
MM 4
’ 4
TT
1
LE
|
1
=
1
1
1
1
Vä TROR ARNDT
SÄRART NARVA SANNA GG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
