Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Skeppsbrottet på ämbetsmannabanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPSBROTTET PÅ ÄMBETSMANNABANAN. 31
satser i hans nyss utgifna ’Skoltal och pedagogiska af-
handlingar", den ena om den mystiskt-pwutistiska uppfattningen
af skolväsendet, den andra om betydelsen af lärarens religio-
siteb. De ansågos så betänkliga, att departementet in-
fordrade skolstyrelsens förklaring, och följden blef, att
Diesterweg fick emottaga en erinran att undvika alla
uttalanden i kyrkliga och religiösa frågor.
Under de följande åren, då seminariet och den därmed
förbundna skolan genom hans värksamhet braktes 1 ett
skick, hvarom man förut ej kunnat drömma, och då på
grund häraf hans anseende såsom skolman blef allt mera
oomtvistat, fick han röna flere prof på erkännande från
regeringens sida. Däremot blef förhållandet till hans när-
maste förman, inspektor Otto Schulz, allt mera spänt.
Schulz var en kunnig och intresserad man, som ingalunda
saknade förtjänster, men i sin uppfattoiog af litvet och
skolan var han nästan i allt en så fullständig motsats till
Diesterweg, att ett dagligt samarbete dem emellan måste
blifva omöjligt. Schulz var en papperskarl; Diesterweg
hatade allt onödigt skrifveri. Schulz ville reglementera
allt ända in i de minsta enskildheter; Diesterweg hade den
öfvertygelsen, att den lefvande, personliga värksamheten
härigenom skulle förlamas. Schulz lade vid intagningen
af lärjungar i seminariet stor vikt vid det antal psalmer
som de kunde utantill; Diesterweg åter såg mera på
kloka och förståndiga svar. Schulz föredrog akademiskt
bildade lärare vid seminariet och ville aflöna dem bättre
än de icke akademiska; Diesterweg ansåg praktiskt ut-
danade folkskollärare vida lämpligare. Schulz ville hålla
de fasta lärarelönerna låga men upphjälpa dem genom
extra gratifikationer vid läsårens slut; Diesterweg beteck-
nade detta aflöningssätt såsom förnedrande och ägnat att
uppamma krypare och ögontjänare. Schulz tålde ej, att
judiska ynglingar äfven fingo deltaga i seminarieunder-
visningen; Diesterweg åter såg detta med nöje o. 8. v.
Slutligen kunde en öppen brytning ej längre undvikas.
En lärareplats vid seminariet skulle tillsättas. Diesterweg
uppsökte en därtill passande person, förordade bonom
för Schulz och, då denne gjorde svårigheter, inför skol-
styrelsen samt lyckades slutligen få honom utnämd. Schulz
blef häröfver mycket förgrymmad och beskylde Diesterweg
för att hafva brukat "smygvägar, bakslughet och svek”.
jz ERAN Le SET - BRA SPSIESSSSN bc Sr NRA NESS AT PERSERNAS NR
PN VPN TAENER NERE 0 fr STOPENERITSA PIPA ANNAS RIRERR AREA I STENY 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
