Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Skeppsbrottet på ämbetsmannabanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 ADOLF DIESTERWEG.
Diesterweg kom härigenom på det klara med, att hans
ställning vore olidlig och att han antingen måste blifva
kvitt Schulz eller ock själf afgå. Han vände sig per-
sonligen till den gamle kultusministern Altenstein och bad
honom öfverlämna inspektoratet öfver seminariet åt skol-
rådet Lange. Det lyckades; Schulz aflägsnades, ehuru under
de artigaste former, och Diesterweg andades åter.
Men fristen blef kort. I maj 1840 dog Altenstein,
och följande månad lade äfven konung Fredrik Vilhelm III
sina ögon tillsammans. Hans son och efterträdare Fredrik
Vilhelm 17 var en begåfvad, liflig och fantasirik furste
samt tycktes till en början vilja medgifva något större
frihet än den dittills rådande. Men så snart han märkte,
att friheten begagnades för att blotta polisstatens och äm-
betsmannadömets tusende brister och för att bekämpa hans
egen medeltidsmässiga smak för adelsvälde och kyrko-
välde, började han småvingom åter draga tyglarna till
sig. Faderns planer att förena de lutherska och refor-
merta kyrkorna samt att hålla påfvemakten stången upp-
gåfvos, förbindelsen med Rom återknöts, ett särskilt ka-
tolskt departement inrättades, och inom den protestantiska
kyrkan blef den allra strängaste dogmatism snart ena-
rådande. = Altenstein efterträddes af den bakåtsträfvande
Eichhorn, och denne tog om någon tid till sin byråchef för
folkskoleärenden förre seminarierektorn Ferdinand Stiehl,
en kraftig, ihärdig och talangfull, men inbitet frihets-
fientlig man. Den pestalozziska riktningen inom skolan,
hvars främste förkämpe Diesterweg var, trängdes nu med
all makt tillbaka. År 1841 påbjöds, att någon särskild
undervisning 1 historia, geografi och naturkunnvighet icke
vidare skulle meddelas i folkskolorna. En tid därefter anbe-
faldes prästerskapet att hafva ett vaksamt öga på folk-
’skollärarnas privatläsning och taga noggrann kännedom om
de arbeten, som de använde vid sina förberedelser. Strax
därpå utfärdade konungen från sitt Potsdam en kabinetts-
order, hvarigenom tillkännagafs, att sådana underofficerare,
som tjänat tolf år och hade lust för lärarekallet, kunde
erhålla permission på två månader för att genomgå ett
seminarium och att de sedan, i fall så funnes nödigt, kunde
kommenderas dit på nya fyra månader, allt med bibe-
hållande af sin fulla sold. Härtill fogas 1 ordern den
spefulla anmärkningen, att då folkskolläraretjänsten ickexi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
