Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Två rosor logo der från skilda stänglar
I samma milda barndomsdal en dag;
De voro båda sköna, båda englar,
Men en var redan fallen: det var jag!
Du första kärlek, som en morgondröm förgången,
Slå ut din ros kring törnena i sången!
»Skön var hon ock! — Tag dikten ur mitt hjerta
— Mitt englaminne — nu den växer vild; —
Kläd af den manteln än af syndens smärta,
Och du ser dragen utaf Marys bild!
I smärtans afgrund först mig sänkte denna qvinna,
Att der, af henne glömd, för henne brinna.
»Jag var ock yngling, allt och intet kände,
I lidelsernas famn mitt själslugn dog,
Mitt hjerta brände, fosterjorden brände,
Och bort utöfver haf och land jag drog.
Jag såg naturen äta fostren i sitt rike;
Jag log, men ryste, — jag var hennes like.
»Till England kom jag än en gång tillbaka,
Och dikt och ogräs smyckade mitt namn,
Jag såg en öm och skön och lycklig maka,
Små genier logo ljuft i hennes famn.
Hur’ rysligt skönt att höra fader- moder-namnen!
Dock — känslan tryckte jag ihjäl i famnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>