Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans E. Kinck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 EMIL HASSELBLATT
over kindet, som den nakne skred-striben bort i
nuten langt i nord efter det svære uveir, da hver
græsflæk og hvert træ blev væk under raset!» Endast
att hos Kinck åskådningen icke alltid håller jämna
steg med inbillningen, synen icke med tanken.
Det blir ord, men icke bild, och illusionen brister, så
att ansträngningen kommer fram. Vid dylika
tillfällen får hans konst över sig något krampaktigt
förvridet, som slår över och stöter en tillbaka i sin
groteska manierering.
Men blott för ett ögonblick! — i det nästa är han
åter inne i uppgiften och sluter greppet med fast
hand. Hans fantasi är som en mättad Leydnerflaska;
kraften bär den latent inom sig, men den urladdar sig
icke av sig själv. Först i beröring med ett ledande
ämne slår den gnistor, som lysa upp ett ansikte, en
handling, en situation elller en landskapsbild. Utan
tvekan griper han ingivelsens närmaste uttryck och
skiftar hamn med en snabbhet, som gränsar till det
otroliga. Han kan ha en Amalie Skrams bredd och
kärva kraft i uttrycket, en Garborgs glödande energi,
en Kiellands kalla satir och säkra behärskning. Men
bakom allt detta visar han tydligt sina egna drag,
en egendomligt sammansatt natur, logiker i tanken,
mystiker i känslan, klarsynt iakttagare och psykolog
ända in på det spekulativa, men bärande inom sig en
värld av vilda febersyner och dunkla drömmar. Han
har innerst i sin natur något obändigt, brutalt, till
och med rått, i bästa fall kuvat av en hög konstnär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
