Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnstjerne Björnson - I. Daglannet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON 11
ien Dag. Han är representanten för den ungdom,
som icke har rätt till segern. I motsats till Stener
saknar han arbetsviljans patos och den oantastliga
redbarhetens moral. Han är ett rovdjur, som lömskt
smyger sig över sitt byte, drivande jakten för
jaktens egen skull. Icke arbetet, utan
spekulationen, förvärvet, är för honom huvudsak, och han
är icke mannen att uppbära en social gärning, endast
att göra affärer. »Men menneskenes mål, Stener! Det
er da ikke penger», säger Dag. Och sonen svarar: »du
kan intet så forfærdeligt si om det, som jeg ikke er
enig i». Sant nog berövas Ramset sin köprätt till
Daglannet på ett mycket brutalt sätt — Stener tar
med våld kontraktet ifrån honom och river sönder
det — men familjen Dag har ett slags moraliskt
krav på hans medgörlighet genom att Ragna tidigare
i en liknande situation gentemot honom låtit
hederskänslan gälla mer än en förskrivning på papperet.
Det kan hända, att »Daglannet» vid läsning —
och helst en förnyad sådan — uppenbarar sina
rikaste inre egenskaper, men också från scenen når
skådespelet en stor och betydande verkan. Jag har för
min del aldrig förstått talet om det odramatiska i
Björnsons skådespel — nutidsskådespelen nämligen.
Finns det ett modernt drama, som kommer det antika
kathars is-begreppet närmare än »Over ævne»,
finns det ett skådespel, där människohjärtats fibrer
skälva i starkare spänning än genom dialogen
mellan Paul Lange och Tora Parsberg? »Laboremus»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
