Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Heiberg - Jeg vil værge mit land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 EMIL HASSELBLATT
skjellen er bare den: Vi taler ikke
fædrelandskjærlighet. Vi handler fædrelandskjærlighet. Og til vor
katekismus hører det, at der skal være ære over vårt
land, men fred i Norden.» Och i det presidentens
klocka ringer till samling, blir Skogstad stående som
bedövad. Han tvekar en stund, så mister han
besinningen och slungar sin förbittring efter de
bortgående stortingsmännen. »Selve dette sted skjænder dere
— selve denne bygningen som lå der som en hæslig
og herlig trusel mot det fremmede lands konge —
den vil dere gjøre om til en kjæmpetønde, hvorav
alle nationens sjofleste instinkter skal ose over hele
landet» Han störtar in i stortingssalen, men
övermannas av vakten och ledes ut. »Han passer ikke
her», viskar sakta den gamle stortingstjänaren.
Men Skogstad kan icke uppge hoppet. Utanför
på gatan står folkmassan samlad i väntan på
stortingets beslut. Här skall svaret drabba de
klentrogne, falla som ett slag av den kränkta folkviljan. När
omröstningen är förbi, komma stortingsmännen ut,
en i sänder. Spänningen slår emot dem som en
återhållen fråga, men alla vänta på Berger. Slutligen
visar han sig på trappan. Nu — nu kommer det!
Men mängden blottar aktningsfullt huvudena. Och
när Berger tillkännager, att villkoren antagits, blir
det ett ögonblicks stillhet. Då upptar en röst
folksången och mängden stämmer in: Jeg vil værge mit
land. Skogstad försöker tala, men överväldigas av
sin förtrytelse. Till slut får han dock fram ett rop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
