- Project Runeberg -  Dikt och diktare : studier och kritiker /
166

(1918) [MARC] Author: Emil Hasselblatt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Heiberg - Jeg vil værge mit land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166 EMIL HASSELBLATT

jeg elsket, når jeg elsket dere. For jeg had de ret.
Jeg had de oversynet. Og derfor var jeg den som
kunde forråde.»

Och ungdomen kommer med svikna illusioner,
krossade ideal. Nu kan det vara nog med de
romantiska fraserna. »Vi dudde ikke til patrioter. Men
vi kan være bra folk for det. — At tjene penger er
også et mål. Vi kan kalde det landets økonomiske
selvstændighet. Og en stund fremover kan vi gjerne
si at vi gjør det för fædrelandets skyld. Som fgør.
På den måten kan vi jo kanske også få noget utbytte
av den tiloversblevne nationale ære» Skulle det
emellertid bjudas den ett heligt ögonblick till, så skall
den veta att vara på sin vakt. Ty ett heligt
ögonblick kan vara nog i en generations liv. Och de nästa
tusen åren är det denna, som bor i landet.

Som droppar av ett förödande gift borrar sig
hånet in i Skogstads själ. Vart ord träffar ett öppet
sår. Men innerst måste han ge anklagelsen rätt. De
förtjänade ej bättre, de, som ägde tillfället och läto
det gå till spillo. Han likaväl som de andra. Hans
hand famlar efter revolvern, som John Løwen lagt
på hans bord. Ett ögonblick tvekar han. »Fager er
lien. Aldrig har den syntes mig så fager før.» Då
hör han sången från ett festtåg, som skrider uppfor
backen. Facklorna lysa och sången stiger mellan
träden. Jeg vil værge mit land! Nu uthärdar han
ej längre. Överväldigad av vämjelse griper han
vapnet och för det till sin tinning. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 15 23:12:10 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktstud/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free