Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Folkungaträdet: Folke Filbyter. Bjälboarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 EMIL HASSELBLATT
inga trådar vidare ut till framtiden, såframt ej
Heidenstam velat rotfästa Folkungarnes tragiska
skuld i deras sonliga otacksamhet mot stammens
äldste, och det vill han säkert icke. Det bleve en
ensam mans tragedi, icke det omfattande släktdrama,
som boken förebådar. Tyngdpunkten ligger, synes
det mig, på skildringen av Folkungaättens ursprung,
dess gemenskap med land och folk, bosättningens med
odlingsarbete köpta hemortsrätt och rasblandningen,
som konstituerar släktkaraktären och hopar de ärvda
dispositionerna på varandra, tills sammanhållningen
brister och upplösningen inträder, dränkande allt i
sin mörka blodström. Att Folke Filbyter fått så
stora mått och omfattats av författaren med så
tydlig förkärlek beror väl på det för Heidenstams
nationella läggning speciellt lockande i en natur som hans
jämte hans ställning som portalfigur vid verkets dörr.
Hans person liksom avger måttet på det följandes
dimensioner.
Folke Filbyter är den obesuttne bondesonen, som
jagats från hemmet, därför att för många bröder
trängdes om plats på bänken. Hans härjartåg till
irämmande länder inbringa honom bragdstor ära och
rövat gods i överflöd, men hans hjärta är bundet vid
den ogästvänliga torvan i norr. Trött att tjäna
havets nyckfulla husbonde, vänder han tillbaka hem
för att fästa svensk jord. Han vill på egen torvbänk
blunda i solskenet och höra kornet växa. Två
nätters gång från kusten, vid en vasskantad sjö, där det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
