Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Folkungaträdet: Folke Filbyter. Bjälboarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERNER VON HEIDENSTAM 181
borgarnas tinnar och kyrkornas tak tändas nya
viljor, nya krav, spelande i samma heta och livliga
färger som ljuset i gotikens sirade fönsterglas. —
Medeltiden har erövrat norden.
Det, som starkast knyter ihop Bjälboarvet med
Folke Filbyter, är den historiska ramen, som är
gemensam för de båda böckerna. De utgöra så att
säga en bred diptyk, där de tvenne faserna av
hedendomens undergång i Sverige är framställd i två
jämnställda handlingar. I Folke Filbyter är det
läran, tron på orden, som omvälva de andliga
föreställningarna och prägla nya livsvärden. I
Bjälboarvet är det kulturen, lagen och gärningarna, som.
spränga de världsliga begreppen och lysa in en ny
tid. Slaget vid Hova är den sista dödsryckningen
av det förgångna. Till Valdemars klubbehär
strömma alla gengångarne från fordom: lekare, jägare,
lösvittingar och skogsmän av alla slag, men för
Magnus’ järnklädde ryttare falla de som gräs eller
spridas som agnar för stormen. Hela denna
skildring har i sin mytiska fantastik en nästan symbolisk
vidd. Den gamle bergmästaren Hulv Skumble
blottar i skogsdjupet stridsguden Tis av torviggar,
knivar och avbrutna spjutspetsar översållade beläte,
skogsgångarne hölja sig i offerhästarnas blodiga hud
och måla grinande jättehuvuden på bröst och mage,
och den vilde lekaren Gistre Härjanson skriar 1
finndvärgarnes gåva, hornet Månegarm, de rasande
hoparnas härrop. Men Magnus’ skaror rycka fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
