Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigfrid Siwertz - En flanör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGFRID SIWERTZ 207
den man, som i tredjeklasskupé reser upp till sin
ensamma cell i Uppsala för att studera psykologi, full
av ödmjukhet och arbetsvilja inför pliktens bud och
med modet som sitt bästa djupsinne. Det är
kanhända riktigt, att en drivande, formlös människa
som han måste jagas upp i en våg av pressad
beslutsamhet inför en mörk, stelnadl vilja som syster
Ebbas. Det beror väl på vad författaren kallar
»motsatsernas lag». Men man hade dock gärna
tidigare på djupet av hans personlighet mött en
dunkel ström i denna riktning, en hemlig inre växt mot
en dylik förvandling, som omständigheterna väl
kunna bringa till utbrott, men aldrig skapa av sig
själva. Annars blir den nya födelsen ingenting
annat än en nödvändighetens dygd, en utvärtes
bättring, etiskt ungefär av samma valör som vattenösta
hedningars omvändelse.
Trots denna konstruktiva svaghet — vilken
kanske här framhävts starkare än vad den gör sig
omedelbart gällande i själva boken, emedan den bär dess
tendens och därför blir i viss mån avgörande —
fängslar en dock Siwertz’ bok genom sina
novellistiska förtjänster. Siwertz besitter framför flertalet
av sin generation inom det litterära Sverige artistens
sinne och respekt för de rent konstnärliga
kvaliteterna. Hans stil har en skolning och tukt, som gör
den till ett smidigt verktyg i hans hand. Däruti,
liksom i sin lätt ironiska skepsis med dess dämpat
sorgmodiga underton, närmar han sig Hjalmar Söder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
