Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertel Gripenberg - I. Gallergrinden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 EMIL HASSELBLATT
gens början och skådar framåt. Ibsens skald tänkte
på samma sätt, så länge färden bar mot nya vidder:
»Og har jeg end sejlet min skude på grund,
o, så var det dog dejligt at fare!»
Tanken går karaktäristisk igen hos Gripenberg:
»Chimär, du strålande, du aldrig hunna,
du fjärran vinkande, du snabbt försvunna,
bedrag oss blott — vi följa dig ändå.»
Blott att bekännelsen här är ännu förvägnare — icke
ens nuets illusion är bevarad. — Samma svindlande
tjusning känner diktaren inför Phaëtons vågstycke;
själva varningsropet klingar som en uppmuntran:
»Tio glädjas om du lyckas,
tusen jubla vid ditt fall.»
Och i en av samlingens ståtligaste dikter åkallar han
Foibos den fjärranskjutande:
»Låt dina snabba, lysande,
fjärranträffande pilar
tända en jord, som frysande,
mörk och orörlig vilar.
Låt dina lågor ljunga
högt i härjande prakt,
låt dina bågskott sjunga
vasst ditt fria förakt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
