Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Andliga rörelser i Finland. Ulstadius, Schæfer och Uhlegius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. IT
spelet honom hals öfver hufvud ned i brunnens djup, hvarifrån
han dock upptogs med lifvet. Till följd af att hans kroppskraf¬
ter allt mer och mer nedbrötos, så att han blef oduglig till allt
tyngre arbete, vardt det honom till sist tillåtet att arbeta för sig
själf i fängelset.
År 1719 erhöll han af Ulrika Eleonora, som då kommit på
tronen, befrielse från lifstidsfängelse. Men, då man icke ville er¬
känna, att han lidit oskyldigt, så föredrog han att kvarblifva i
fängelset. Dock erhöll han rättighet att efter behag gå in och
ut. Han dog 1732, frimodigt "bekännande den’ tro, för hvilken
han lidit. Huru vanhedrad han än varit, erhöll han dock en he¬
derlig begrafning. Märkvärdigt nog, bars han af troende stu¬
denter till grafven å Maria kyrkogård på Södermalm. Hans stoft
åtföljdes dit af en ansenlig skara människor. Ingen af Stock¬
holms präster ville förrätta begrafningen öfver »kättaren»>, men
till sist måste predikanten vid Smedjegårdshäktet utföra begraf¬
ningsceremonin. En utförlig grafskrift i bunden stil uppställdes,
hvari Ulstadius skildras- såsom en martyr för sanningen.
Innan vi afsluta detta kapitel, anse vi oss böra i korthet om¬
nämna, huru det gick med Ulstadii två vänner. Uhlegius och Scheefer.
Den förstnämnde återkallade 1693 sina villfarelser och stod uppen¬
bar kyrkoplikt samt blef frigifven. Han ägnade sig sedan åt
landtmätareyrket och blef slutligen inspektor på grefve Axel Wacht¬
meisters gods i Eura Åminne socken. År 1700 anmälde han
för domkapitlet i Åbo, att han ångrade sitt affall från den af
Ulstadius bekända sanningen, men dagen efter återkallade han
denna anmälan. Följande år underrättade han dock prästen i den
socken, där han bodde, att han afsöndrat sig från den lutherska
församlingen och ville lefva och dö, skild från hennes gemen¬
skap. Han dog 1702 på Wuojoki och blef enligt en uppgift he¬
derligt begrafven; enligt en annan »i stillhet efter kyrkoordningen
på norra sidan i nämnda sockens kyrkogård>.
Peter Schefer var son till en rådman i Åbo och bror till
prosten Johan Schefer i Gefle. Han blef 1688 magister i Åbo
och slöt sig till Ulstadii uppfattning af kristendomens sanningar.
Äfven han visade missaktning för de världsliga kunskaperna,
hvadan han 1689 återställde till de akademiska fäderna sitt ma¬
gisterbref. På samma gång förklarade han orsaken till sina för¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
