Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Prosten Nils Grubb i Umeå och det s. k. umeå-oväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 FJÄRDE KAPITLET.
gående det s. k. umeå-oväsendet. Sedan dessa berättelser in¬
gått, utfärdade konsistorium, Grubb ohörd, den 19 nov. samma
år en publikation till landshöfdingen med förbud för alla hemliga
sammankomster, på det att oväsendet ej vidare skulle utbreda sig.
Samma år den 30 nov. öfverlämnade konsistorium till Kungl.
Maj:t en berättelse om »oväsendet i Umeå». Under allt detta
var Grubb ingalunda overksam. Han utgaf en belysning utaf det
sanna förhållandet beträffande rörelsen i den norrländska staden.
I denna sin skrifvelse genomgick han grundligt denna rörelse
och bevisade, att den, långt ifrån att stå i strid mot den heliga
skrift, tvärtom var i full öfverensstämmelse med densamma. Denna
skrift öfverlämnades till prästeståndet vid 1720 års riksdag, som
skulle inkomma med sitt betänkande däröfver. Sedan resolverade
Kungl. Maj:t, att man med försiktighet och kristlig sorgfällighet
borde undersöka och skärskåda saken på ort och ställe. En
undersökningskommission tillsattes, och denna kommission skulle
börja sina undersökningar sommaren 1720. Men, emedan fienden
inbrutit från Österbotten med tio tusen man och uppbrängdt Umeå,
så kunde kommissionen icke företaga någon undersökning det
året. Följande år 1721 blef också kommissionens verksamhet
förhindrad, äfven nu till följd af fiendens infall. Grubb inlämnade
emellertid till kommissionen en s. k. apologi för att gifva den de
upplysningar, som han ansåg vara nödiga. Denna apologi in¬
lämnades sedermera till konungen, hvilken strax lät henne sig i
rådet föreläsas. Grubbs broder lät på åtskilliga personers inrådan
befordra denna apologi till trycket till mångas stora missnöje.
Skriften innehöll 77 små sidor, och däri framställer Grubb såsom
utgångspunkt för sin granskning, att »den heliga skrift och den
därur hämtade evangeliska läran, sådan den finnes beskrifven i
våra symboliska böcker och den gudsmannen Lutheri skrifter,
böra här vara rättesnöret, hvarefter själfva religionsmålen skola
pröfvas; äfvenledes att kyrkolagen samt kungliga förordningar
äro rätta rättesnöret, hvarefter den i Umeå nu öfliga kyrkodisci¬
plinen kommer att skärskådas, så att allt, hvad med dessa rätte¬
snören öfverenskommer, bör erkännas för riktigt och sannskyldigt
väsende och åter ingenting mer för oväsende räknas än det, där¬
ifrån afviker.>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
