Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Prosten Nils Grubb i Umeå och det s. k. umeå-oväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 20
Efter aflämnandet af denna apologi tyckes det en kort tid
hafva varit tyst med umeå-rörelsen,. Grubb fick t. o. m. 1722
af biskop Wallin i uppdrag att presidera vid det prästmöte, som
hölls i Umeå den 27 och 28 juli samma år. Men hos en mängd präs
ter, synnerligast i Stockholm, grodde missnöjet med Grubbs apologi,
hvarför de uppmanade en magister Telin att författa en kritik
och vederläggning af densamma. Ärkebiskopen och Stockholms
konsistorium ansågo Telins uppsats såsom »välgrundad och or
dentligt fattad». Grubb däremot anmärker, att den var »ganska
eländig och svag». Och han författade nu en motskrift till Telins
opus och öfversände den till Stockholm.
I januari 1723 måste Grubb resa upp till hufvudstaden, eme
dan hans broder Anders dött. Om sin vistelse i Stockholm denna
gång berättar Grubb: »Jag tänkte, att Stockholms konsistorium,
som genom Telins skrifts approberande förklarat mig för en så
mångfaldig kättare, strax skulle angripa mig. Men, ehuru jag
var där i fyra månader, och både biskopar och största delen af
prästerskapet voro missnöjda med min därvaro, så talade dock
ingen till mig, hvilket jag så mycket mer hade väntat, som jag
gaf både skriftligt och muntligt tillfälle därtill.>
Emellertid hade större delen af ridderskapet samt borgar
ståndet genom den tryckta berättelsen börjat efterse och under
söka saken samt funno, att största skulden låg hos prästerskapet,
hvadan de togo Grubbs parti och resolverade, att en kyrkodepu
tation skulle tillsättas, som borde undersöka kristendomens förfall
och orsakerna därtill samt utfinna några medel för dess af hjälpande.
Den skulle äfven undersöka den dispyt, som rådde mellan Telin
och Grubb, samt orsakerna till det buller, som gjordes beträffande
pietismen.
Medan Grubb var i hufvudstaden, predikade han trenne
gånger. Strax efter påsk inlämnade prästerskapet till konungen
en begäran: 1) att biskopen i Åbo tillika med några andra präster,
Skulle få hålla undersökning om det s. k. oväsendet i Umeå,
2:0) att Hans Majestät måtte befalla Grubb att resa från Stock
holm, 3:0) att Telins skrift, som hade ärkebiskopens och Stockholms
konsistorii gillande, måtte få tryckas. Konungen yttrade sig
allenast om den första punkten, hvilken på det bestämdaste
afslogs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
