Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Erik Tollstadius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 FEMTE TKSPITGET,
Sedan det nu lyckats prästerskapet att stämpla Dippel som
en ärkekättare, trodde det sig i hvarje andlig lifsyttring spåra
den förhatliga dippelianismen, och, som sagdt, äfven Tollstadius
anklagades för att vara dippelian.
Saken behandlades vidlyftigt under många år vid Stock¬
holms stads konsistorium. Under denna rättegång utvecklade
Tollstadius mycken klokhet. Han begärde, att hans angifvare
skulle inställas med honom, hvartill konsistorium svarade, att det
endast hade begärt »ett förtroligt samtal» med honom. Han sva¬
rade då, att sådant borde ske enskildt och icke offentligt inför
sittande domkapitel. Ordföranden i domkapitlet begärde då, att
han blott uppriktigt skulle säga sina tankar angående Dippels
lära, hvarpå Tollstadius svarade, att han hvarken var Dippels
anklagare ej heller försvarare. Hade Dippel orätt, så borde han
själf ansvara därför. Tollstadius hade icke så mycken insikt i
denne mans skrifter och ville endast svara för SIG "själf Snblan
kunde med godt samvete lämna Dippel odömd, ty han hade visat
sina åhörare till Kristus, icke till Dippel. Han hade lärt offent¬
ligt och icke hemligt. Ännu en gång uppkallades Tollstadius i
och för samma sak inför konsistorium, hvilket därefter öfverläm¬
nade saken åt justitiekansleren, som lät undersöka den i nedre
justitierevisionen.
Tollstadius afgaf nu sin trosbekännelse och förklarade, att
han hade föga bekantskap med Dippels skrifter, hvarför han ej
ansåg sig kunna döma än mindre försvara dem. Han hade hvarken
vid universitetet eller sedan såsom präst studerat några strids¬
skrifter »utan hvilade vid Guds ord, Kristi sanning och ande».
När helst han tillfrågades, förklarade han sig med en sådan reda,
att konsistorium i sitt utlåtande till Kungl. Maj:t förklarade, att
> Tollstadii förklaring rörande Dippels lära var så sannfärdig, att,
såvida mun och hjärta hos honom öfverensstämde, hvaröfver Gud
vore domare, konsistorium ingenting hade att påminna. Dock
hemställde konsistorium till Kungl. Maj:t, huruvida Tollstadius
icke till en tid borde skiljas från prästämbetet och för alltid från
pastoralvården i Skeppsholms församling, såsom den där haft och
ännu hade smak för Dippels lära — motsatsen var ju till fullo
bevisad — och till följd däraf vore en orsak till offentligt affall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
