Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 36. Pehr Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
Rn RER a tanterna a. SEN
p sr NS r e Ä
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET I9:DE ÅRHUNDR. 373
som jag hann besvara hennes inkast och frågor, vek hennes för¬
tviflan, och, då jag lämnade henne, strålade det en så salig frid
ur hennes ögon, att du svårligen kan föreställa dig det. Hon
knäppte sina händer och brast gång på gång uti lof och tack¬
sägelse. Så dog hon samma eller nästa dag.
Jag gick emellertid hem, lade mig åter till sängs men var
alldeles icke sämre, än jag sannolikt varit, om jag icke gått ut.
Och nu frågar jag dig: Kan jag efter sådana erfarenheter göra
annorlunda, än jag gör? Vet jag, om icke Herren just den stund,
då jag kallas, behöfver använda mig? Och har jag skäl att tvifla
på hans förmåga att gifva mig all den kraft, jag för ögonblicket
kan behöfva?
Nu har jag sagt dig allt detta», tillade Wieselgren beve¬
kande, »för att förmå dig att icke vidare bråka med mig i det
här stycket. Jag förstår nog, att också andra bedt dig aftvinga
mig något löfte, men jag har det hopp till dig, att, sedan jag
nu sagt dig, hvad jag icke kan säga andra, du låter saken vara
och icke vidare motsätter dig, hvad jag är viss, du i grunden
erkänner såsom rätt.» Hans vän svarade: »Fortfar då i Jesu
namn!» Och han måste erkänna, att Guds dårskap är bättre än
människors visdom.
Wieselgren intresserade sig äfven på det allra varmaste för
folkskoleundervisningen och fattigvården. I kyrkliga förhållan¬
den såg han alltid först och främst på det andliga lifvet. Ofta
angreps han därför både från höger och vänster. Men han be¬
mötte alltid sina motståndares öfvermod med ödmjukhet och sakt¬
mod. Han hade en ovanlig förmåga att bevisa äfven sina bitt¬
raste motståndare kärlek och att lämna hjälp äfven åt dem, som
på det häftigaste sätt utfarit emot honom.
Under hans vistelse i Helsingborg hade en skriftställare där¬
städes på allt sätt försökt skada honom med sina smädelser och
lögner. Denne man råkade sedermera i nöd, och man försökte
i Göteborg att föranstalta en insamling för nämnda person. En
man yttrade dock därvid: »Att gifva åt denne det vore en föro¬
lämpning mot vår domprost.» Wieselgren fick veta detta och
var den förste, som antecknade sitt bidrag på listan. Sedan Sick
insamlingen raskt. På detta sätt plägade Wieselgren bemöta
sina fiender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
