- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / II:1 Norrland och Svealand under 1840- och 1850-talet /
388

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. C. O. Rosenius, hans lif och verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

388 TRETTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
i 4:de årgången af tidskriften Pietisten: > År 1830 hände sig, att
en sorglös, munter studerande vid 15 års ålder en morgon inträdde
i matrummet för att få sin frukost, och under det att denna fram
sattes, varseblef han på ett bord en gammal bok, hvilken han
slog upp för att se på titeln. Denna bok var doktor Erik Pon
toppidans härliga trosspegel. ”Nå, då är det väl bäst att spegla
sin tro’, utbrast ynglingen i tanklös glädtighet, och därmed be
gynte han läsa samt läste 1:sta, 2:dra och 3:dje sidan, beundrade
författarens skarpsinnighét i beskrifvandet af de 8 olika bemärkel
serna af ordet tro i skriften. Men, när han kom till slutet af den 3:dje
sidan, blef det annat att göra, ty han läste där följande ord:
’Nu märke man det åttonde och sista slaget väl, ty vi kunna
icke sätta något af de öfriga till kännetecknen på en människas
nådastånd. — En människa kan visa stor fit i sitt ämbete, stor
trofasthet i sina ord och gärningar, hon kan veta hela bibeln,
tillstå och erkänna hela dess innehåll, tappert och ståndaktigt
bekänna den sanna läran, ja, besegla densamma med sitt blod
samt, om församlingens tillstånd så fordrar och Gud så vill, göra
tecken och underverk i Jesu namn men likväl icke desto mindre
fara till helvetet och vara i saknad af Guds barns rätta känne
tecken, ty detta är den sist omtalade rättfärdiggörande tron allena”.
Här fick den glädtige ynglingen ett stygn i sitt hjärta och blef
i hast mycket allvarsam. Hvad är detta? tänkte han. En män
niska kan tappert och ståndaktigt bekänna den sanna läran,
ja, ock besegla densamma med sitt blod! Hon kan göra tecken
och under i Jesu namn men likväl icke desto mindre fara till
helvetet! Författaren är påtagligen hemma i saken, han lär icke
hafva sagt något, som han icke bestyrker med skriften, och nu
säger han, att man till och med kan blifva en martyr och göra
underverk i Jesu namn och dock — fara till helvetet! Detta satt
som en hvass och stark krok fästadt i ynglingens hjärta. Han
ville se det förklaradt och bevisadt — tog i hast litet mat, talade
ej ett ord men läste, tänkte och läste och fann omsider alltför
tydligt, icke blott att författarens ord voro sanna, utan ock att
han själf var ett förtappelsens barn och främmande för det lif,
som är af Gud. -Han hade förut läst om de heliga martyrers
lidande och trofasthet och därunder i all välmening men blindhet
beslutit att i sina dagar blifva en from man, en trofast Jesu be

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 14:51:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/21/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free