Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. C. O. Rosenius, hans lif och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 19:DE ÅRHUNDR. 395
Och om jag går en afton ut
Ibland fåtängans hopar
Och vänder om vid dagens slut,
Det outsägligt ropar:
»Hvar har du varit, Kalle, nu?
Hvart går du väl, o, hvar är du?»
Så ljuder varningsstämman.
Och blir jag vred, som sker så fort,
Snart detta ropet höres:
»Ack, Kalle, ack, hur har du gjort?»
Och djupt mitt inre röres.
Och ropet stundom håller i,
Tills jag ger upp ett ängsligt skri:
»O Gud, hvart har jag kommit?»
Om blott den minsta synd jag gör,
Det ropar åter: »Kalle»!
Och oftast jag det ropet hör,
När jag som andra alle
Mig blandar i fåfängligt tal —
Strax hör jag Petri hanegal,
Tills jag går ut och gråter.
Hvem är du, som så ropa plär
Och hos oss väcker fruktan?
Jag tror, det själfva Herren är
Och andens trogna tuktan.
Ack, samma röst det är för sann,
Som till den förste fallne man
Högt ropte: »Adam, Adam»!
- Rosenius hade den glädjen att efter någon tids vistelse i
FaR få ve tvenne af sina kamrater börja att lyssna till ordet.
så ör härom: »De hälsa på mig i min lilla kammare. Få
ar St gör med dessa båda! Emellertid är det rart, säll
ärt för mig att få tala i min sak för städade hufvuden»>.
AR Emellertid blef Rosenii vistelse i Uppsala icke långvarig.
föl, omständigheter medverkade därtill. Dels började hans
rytning i hans lif. Han hade allt
beträda den prästerliga banan, men
Anke + var: en annan med "honom. Han kände mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
