- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / II:1 Norrland och Svealand under 1840- och 1850-talet /
425

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. C. O. Rosenius, hans lif och verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 19:DE ÅRHUNDR. ARR
då de fröjdade sig öfver de gåfvor och krafter, som blifvit dem
lämnade: ”Fröjden eder icke, att andarne äro eder underdåniga,
utan fröjden eder, att edra namn äro skrifna i himmelen”. Detta
var en märklig och tänkvärd förmaning, betydelsefull äfven för
OSS i våra dagar. De tycktes något för själfviskt använda sitt
ljus, stundom onödigt bruka det till anstöt. Hör ett exempel.
Jag frågar en af dem: ”Huru står det till med bröderna N.?
Svar: ’Jo, de äro bägge andliga, ehuru något olika. Nils är en
uppriktig kristen, men Gustaf — ja, han är en slarf, ehuru han
Vet det då också"! Hvem skulle af detta svar förstå annat, än
att det vore bättre med Nils, att san vore en ”uppriktig kristen”?
Dock var meningen tvärt om, att Nils vore en skrymtare och ett
Verkhelgon och Gustaf en evangelisk kristen. Detta är visst
fint och skarpt taladt, men det befästade mig (jämte flera dylika
Ord) i det omdöme, som broder V. yttrat om Hudiksvall, att
det kan vara kristna på båda sidorna, inom båda partierna, emedan
de eljest med evangelii ljus begåfvade evangeliska bruka sådana
Ordasätt, som kunna stöta äfven nådebarn, hvilka icke hafva
Skarpsinnighet att förstå deras fina, stundom ironiska yttranden>.
Guds rike gick segrande framåt öfverallt i landet, och i
landsortsbladen klagade man öfver »läseriets epidemi.> Särskildt
1 Stockholm ökades oron genom två personers uppträdande,
hvilka helt stodo på evangelii sida. Det var nämligen Wieselgren
och. Jenny Lind. Wieselgren predikade om den inre missionen.
Och genom sitt uppträdande fördömde Jenny Lind världens allra
käraste nöjen. Man kan väl tänka sig, hvilken uppståndelse det
Skulle blifva, då Jenny Lind, de efesiers stora Diana, icke blott
bestämdt vägrade att uppträda på scenen utan äfven vid åtskilliga
tillfällen öppet förklarade, att hon rent af förskräcktes öfver
Pgudaktigheten i sitt: fädernesland. Hon slöt sig öppet och be
Stämdt till de föraktade läsarne samt besökte icke allenast Wiesel
Srens och Fjellstedts sammankomster utan äfven Rosenii konven
tiklar. Harmen var stor däröfver, att läsarne fångat »guldfågeln»>
Jenny: Lind. Man skref i sin bitterhet de allra gröfsta galen
skaper
klarade,
den s.k,
till och
i tidningarna om läsarnes sammankomster. Man för
att på dessa sammankomster bedrefs otukt, och att
>paradisdansen> vore i bruk där o. s. v. Man uppförde
med på mindre teatern en pjes, som hette >läsar
Ekm Ö
a KA Se
an, Den inre missionens historia. 28
SR
nnsSETSVE

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 14:51:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/21/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free