Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Andliga rörelser i Dalarne - IX. Johannes Anderssons och L. J. Söderbecks verksamhet i Ludvika och Grangärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I DALARNE.
tåliga, så går det snart öfver». Ja, människorna voro såsom får
utan herde.
Det var på julaftonen, Andersson ankom dit. Hans anspråks
lösa vinnande skick, hans hjärtliga vänlighet och andekraften i hans
ord fängslade alla. Söderbecks verkstad i Räfvola stod honom öppen,
och dit hade sammankomst blifvit utlyst. Vida omkring hade ropet
gått: >En läsare skall i kväll predika i Räfvola>. Ehuru det
var julafton, skyndade sockenboarna man ur huse för att höra
och se denne varelse; om han var af öfverjordisk eller jordisk
skepnad visste man knappt. Bland den sammanpackade folk
massan trängde sig Andersson fram till talarestolen och sjöng:
Öppet står Jesu förbarmande hjärta,
Kärlekens armar och nådenes famn.
Är det väl skäl att försmäkta i smärta,
Då du får ankra i sällhetens hamn?
Man hade icke hört den sången förr, men alla stämde in
såsom om det varit en bekant sång. Så öppnade den helige
ande ordets dörr. Och, då predikanten efter en trosvarm bön
läste och uttydde orden om vinträdet och grenarna (Joh. 15: I),
voro alla idel öra. Man kunde icke emotstå den ande, som talade.
Och efter predikan stod folkhopen orörligt kvar på sina platser
Predikanten talade då med hvar och en särskildt, så långt han
medhann det, och frågade den ene: »Vandrar du i ljuset eller
i mörkret?» den andre: »Är du en fruktbärande gren i det
sanna vinträdet?» och åter en annan: »Är du försonad med
Gud?» — Svaren på sådana frågor voro olika. En svarade:
»Jag har försökt, så godt jag kunnat», och en annan: >»Det är
nog icke så väl heller». Men till den själfrättfärdige ställdes
frågor såsom denna: »Hvarför har Gud utvalt det, som intet
var, såsom aposteln säger?» — Hvar och en stod såsom för
stummad inför de hjärterannsakande frågorna. En ung kvinna
vid namn Stina Maria Andersdotter från Nyhammar, hvilken gått
i pastor Böttigers nattvardsskola och sedan dess haft bekymmer
om sin själ, föll nu i häftig gråt. Hon kände sig inför Herrens
ord öfvermåttan brottslig och bekände det öppet. Då löste pre
dikanten henne ur hennes nöd med de orden: »Om dina synder
vore blodröda, skola de vara snöhvita». Och Gud gaf kvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
