Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Andliga rörelser i Dalarne - XII. Begynnelsen till andlig verksamhet i St. Skedevi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
676 FYRTIONDEANDRA KAPITLET.’
Hans ord hade likväl intet salt i sig. En söndag predikade
han öfver texten om den rike mannen och Lasarus. Han hade
redan framställt inledningen och skulle nu läsa texten, men han
kom icke längre än så: »Det var en rik man...» Därefter tyst
nade han och dog.
Under Parks tid fanns här en gudfruktig hustru vid namn
Lisa Jansson i Skinner, alltid kallad »Skinnermor». Hon hängde
fast vid Schartaus system, sökte lärare af samma åskådning,
hvarför hon reste långa vägar för att höra dem, ja, ända till
Stockholm och brefväxlade med många sådana. För öfrigt be
visade hon sig såsom en sann Kristi tjänarinna.
Utom henne nämnes Nyängs Erik Andersson, hemmans
ägare och småskollärare, hvilken hade nit om Gud och var ganska
kyrklig.
En man, som genom dryckenskap blifvit så fattig, att han
ej hade kläderna på sin kropp, blef vid denna tid ryckt som en
brand ur elden. Denne var sedan full med glädjens och fri
modighetens ande och höll ej inne med vittnesbördet om den
barmhärtighet, Gud gjort med honom.
Utom dessa omtalas ock en blind man vid namn Bornäs
Erik. Dessa tjänade i all enfald Herren, och ingen större fiend
skap hade utbrutit mot dessa. De bröto icke heller mot den be
stående ordningen i kyrkligt afseende.
År 1855 på sommaren kommo hit färgaren Anders Erik
Starnberg från Falun och hans hustru Johanna Starnberg. Starn
berg hade redan 1845 blifvit omvänd till Gud, då han vistades
i Stora Säby i Jönköpings län. Hans husbonde därstädes, Vetter
hall, hade blifvit omvänd, då han läste första häftet af Rosenii
Pietist, och var en i Herren verksam man. Han plägade dag
ligen samla sitt folk till gemensam bibelläsning och bön. Vid
ett sådant tillfälle var det, som Starnberg fattades af Guds ande.
Vid bönestunderna hade man ofta bedit till Gud för honom, och
nu kunde han ej längre motstå. Under tre veckors tid var han
helt och hållet uppfylld af Guds frid och fröjd samt vittnade in
för alla om den barmhärtighet, honom vederfarits. Men då pastor
Petersson, en troende man, vid ett husförhör sagt: »Det var ett
härligt vittnesbörd, du aflagt», kunde han icke bära detta beröm,
utan började tycka sig något vara och blef då trög och försumlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
