Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Andliga rörelser i öfre Norrland - II. Jonas Bodell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I NORRLAND. 7 TT
kalla inför kyrkorådet personer, som anammat nattvarden och
låtit döpa sina barn utom kyrkan. Men ej nog därmed, man
rent af tog barnen ifrån föräldrarna med polisens hjälp och be-:
fordrade dem på detta sätt till det kyrkliga dopet. Ett så kötts
ligt tillvägagående stadfäste allt mer och mer Bodell i hans
fentliga ställning , till statskyrkan. Hans egna barn t. o. m. hade
blifvit underkastade ett sådant tvångsdop.
Jämte Bodell verkade på den tiden äfven NILS PETTER ERSSON
och JOHAN RISTRÖM. Men 1860 uppstodo stridigheter mellan dessa
olika anförare för den frikyrkliga rörelsen. Härom säger Bodell
uti tidningen Norden, som han 1859 börjat utgifva: »Den ene
vill hafva nattvarden sig gifven, en annan vill själf aga den.
En vill sitta vid ett bord, en annan på en bänk, en tredje stå
upprätt, en fjärde på knä». Bodell betonade allvarligt, att Kristus
icke gifvit något bestämdt stadgande utan lämnat åt församlingen
makt att efter kärleken lämpa alla lagar. Dessutom höll Bodell
mycket strängt på den 14 artikeln af augsburgska bekännelsen,
nämligen att man skulle hatva en ordentligen kallad lärare för
att förkunna ordet och förvalta sakramenten. Han framhöll, huru
ända från gamla testamentets dagar det alltid har funnits af Gud
kallade predikanter, och han ville därför, att de frikyrkliga inom
sig skulle kalla sådana. Riström återigen ansåg, att de troende
hade en obegränsad fri- och rättighet att vid sina sammankomster
tolka ordet och vid nattvarden förrätta tjänsten med att välsigna
och meddela det välsignade brödet och vinet.
Därtill kom äfven en annan sak, nämligen deras olika upp
fattning med afseende på deltagandet i sällskapslifvet och världs
liga nöjen. Riström och hans vänner ansågo allt deltagande i
världsligt sällskapslif såsom ett köttsligt väsende. Bodell där
emot sade sig »länge hafva förmärkt de falska helgonens sura
miner och tunga suckar öfver lek och dans», hvarvid han för denna
sin friare uppfattning åberopade Luthers bekanta predikan på 1
sönd. efter trettondedagen. Allt detta verkade, att skilsmässa
ägde rum, och oenigheten mellan Riström och Bodell kom därpå
till fullt utbrott vid ett möte, som hölls i Luleå den 14 apr. 1860.
Bodell skildrar i tidningen Norden detta möte på följande sätt:
>Johan Riströms anhängare eller hans här nyss bildade parti
hade föranstaltat detta möte och därtill bådat de på landet spridda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
