Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 43. Andliga rörelser i öfre Norrland - II. Jonas Bodell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I NORRLAND. Fä
skull utan måste uppdaga och bestraffa henne». Sundqvist sade
då: »Ja, då förklarar jag eder afsatt från predikoämbetet och
skild från församlingens gemenskap. Detta är min mening. För
samlingen må nu döma därom». Omkring 20 personer instämde
med Sundqvist, men värdfolket i huset bad Bodell att stanna
kvar och läsa, om än de andra icke ville höra på. Därpå be
gåfvo de andra sig i väg, under det att de sade: >Farväl då;
vi äro således uppsagda».
På detta sätt uppstodo verkligen två olika församlingar i
Luleå. Den större slöt sig omkring Riström och den mindre
omkring Bodell, hvilken fortsatte sina gudstjänster i en sjöman
Holms stuga. Sin ställning till Riström och hans anhängare
tillkännagaf Bodell uti en artikel, införd uti den ofvan om
nämnda tidningen, hvari han säger: »En och annan af våra
andliga vänner råder oss att icke vidare skrifva om lärotvisterna
härstädes, emedan det endast förbittrar den hop, som fallit till
Riströms parti, och kan hafva fara med sig att ytterligare skrämma
folk ifrån oss. Men vi svara, att den onde anden ännu på långt
när icke är afslöjad. Hans natur är att smyga, gå i mjugg, och
hans vinning är att få vara obemärkt och ostraffad>.
Det är utan tvifvel visst, att Bodell förde striden emot Ri
ström med väl mycken skärpa, hvadan hans tillvägagående ogil
lades t. o. m. af hans egna vänner. Vid ett möte den 17 jan.
1860, då 150 af de frikyrkliga från landet sammankommit, bland
hvilka Riström räknade sina flesta anhängare, erkände Bodell,
att han »under striden kunnat fälla hårda ord, hvilka genom miss
tydning ledt till förbittring», gifvande sig skyldig till bristande
visdom och saktmod i stridssättet. Detta erkännande var ett
hedrande drag af Bodell. Emellertid sparade hans motståndare
icke heller på hårda ord emot honom. Så t. ex. säger Riström
följande: »Men det heliga prästämbetet i den renläriga lutherska
kyrkan har så förtrollat ögonen på folket, att blott den bästa ögon
salfvan kan på dem få borttaga den andliga starren», med hvilka
ord han syftade på Bodell, hvilken strängt höll därpå, att lärarne
äfven inom frikyrkan skulle vara ordentligen kallade.
Till allt detta kom ännu en lärofråga. Man hade nämligen
tillskrifvit Bodell, att man i Oviken i Jämtland lärde, att nya
födelsen är nödvändig för hvarje gång en kristen faller i synd,
Ekman, Den inre missionens historia. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
