Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 49. Andliga rörelser i Gestrikland - III. Karl Johan Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I GESTRIKLAND. 359
om sitt elände och sina brister säger Berglund: »Skall jag nu
blifva salig, så måste mästaren göra ett mästerstycke, ty jag kan
ej gå med händerna och fötterna längre och krafsa mig till him
melen, som du vet, att Tomas och jag hafva velat göra, utan
nu måste jag bäras dit af den svage från Nasaret .... Det är
visst att studera det rätta grundspråket ändå, ty jag börjar läspa
på tre bokstäfver, n-å-d>».
Om Berglund kan sägas, att han i likhet med apostelen
Paulus har varit i farlighet på floder äfvensom på annat sätt.
En gång var han nära att drunkna, då han skulle resa från en
by till en annan. Vid ett tillfälle, då han skulle hålla ett före
drag, hade en mängd ungherrar förplägat sig med starka drycker
för att stärka sig till ett anfall mot Berglund, som skulle tala på
ett skolhus. Man lyckades visserligen utestänga dem från skol
salen, men de höllo ett störande buller där utanför. Sedan lade
blef: varnad och tog så en annan väg. En gång hade en hop
pojkar och halfvuxna ynglingar ställt sig i försåt vid en bro,
som Berglund skulle passera. De ryckte piskan från körsvennen
och började slå denne därmed samt togo stenar och kastade både
på hästen och de åkande. Men Herren bevarade dem, så att
ingen blef skadad. Då Gefle första missionshus i oktober 1855
invigdes, vid hvilket tillfälle icke mindre än 7 talare voro när
varande, däraf 3 präster, var Berglund en bland lekmännen. Med
nit arbetade han för sin Herres sak, ehuru han hade en sjuklig
kroppshydda. Denna blef ock alldeles nedbruten efter en resa
ute på landet en vinter några veckor före jul, då han fick tala
för öppna dörrar och fönster till folkmassorna. Härigenom blef
hans hälsa helt och hållet bruten, och han fick snart en tärande
lungsot. Han fortsatte dock med sin verksamhet till några må
nader före sin död och fortfor att vara en fader för Herrens
elända här, och genom hans verksamhet hafva många blifvit upp
väckta ur syndasömnen. Ofta besökte han Hamrånge, där hans
verksamhet blef rikligen välsignad. En gång under resan dit
såg han en hop små fåglar slå sig ned på vägen för att plocka
utspillda sädeskorn. Så snart åkdonet nalkades dem, skyndade
derbort för att undkomma faran, men strax efteråt kom en hök
och slog ned bland dem och tog en. Med anledning häraf talade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
