- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / II:1 Norrland och Svealand under 1840- och 1850-talet /
868

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 49. Andliga rörelser i Gestrikland - IV. Erik Andersson i Ockelbo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EE 368 FYRTIONDENIONDE KAPITLET.
bodde, stängde förstugudörren, så alt han icke slapp in. Han
stannade då ute och tvistade med husvärden, som var hans svåger,
till dess han tröttnade. Men han spanade efter, hvilken väg jag
skulle resa därifrån, och det troddes, att han gick till en annan
by, där jag skulle fara fram, för att skaffa sig hjälp och lägga
sig i försåt för mig. Emellertid smög sig hans hustru till mig
och underrättade mig härom, och en soldat kom och skjutsade
mig en skogsväg till den by, dit jag skulle, och undslapp jag så
hans händer. Samma afton hade vi sedan sammankomst hos
soldaten, som skjutade mig. Äfven där var det oroligt, men
Herren förlänade oss sitt nådiga beskydd, så attintet ondt veder
fors oss. Honom vare pris!»
Under samma resa besökte Erik Andersson Öster-Fernebo
m. fl. socknar och fick äfven där röna fiendskap och förföljelse.
Den 23 mars höll han en sammankomst i Fernebo hos bonden
Anders Larsson i Kräbäck och berättar därom följande: »När
vi höllo på att afsluta mötet, så kom länsmanhnen och hade en
hop karlar med sig. Han var mycket oanständig och betedde
sig som en galning, öfveröste mig med ovett och hotade att med
fångskjuts förpassa mig till Gefle för att sättas i fängelse. Då
han fordrade, att jag godvilligt skulle följa med honom till gäst
gifvaregården för att träda i arrest till följande dag, svarade jag :
"Sker det med tvång, så måste jag följa med, men godvilligt gör
jag det ej. — Han sade då: ”Du skall bestämdt följa med, palta
på dig och kom”! -— Jag började då leta fram mina öfverkläder
men frågade sedan: ’Hvar äro handklofvarnal? — Jag har inga
sådana med" — Ja, då blir det ingen resa af’, sade JADE
kom han och fattade mig i kragen, sägande: ”Du skall bestämdt
följa med". — ”Nej’, svarade jag, ’betraktar befallningsmannen mig
som en missgärningsman, därför att vi hafva läst Guds ord på
sabbaten, så får befallningsmannen förfara med mig som med en
missgärningsman men efter lagar och författningar, och då få
vi på annat ställe talas vid om hvad som är rätt eller orätt i
denna sak’. -— Då släppte han mig och sade: ”Ja, låt den....
rackaren då sitta där, eftersom han är stursk. Men då skall jag
sätta dig under bevakning, medan jag far efter fjärdingsman och
handklofvar’. Sedan gaf han befallning därom åt 4 karlar, som
vaktade mig till kl. 12 på natten. Då gingo de sin väg, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 14:51:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/21/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free