Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. Andliga rörelser i Småland - XXII. Per Adolf Sandstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTIONDEFEMTE KAPITLET.
Hvad oss i lagen var befalldt!
Sig själf han offrat, evigt huld,
Till lösen för vår syndaskuld
Och med sitt rena, dyra blod
Ifrån den död, oss förestod,
Oss friat och förlossat har,
Ty han all världens synder bar.
Nytt ljus i själen nu uppgick,
När jag i ordet skåda fick,
Att sanner Gud i Kristus var
Och med sig själf försonat har
All världen och ej förebrår
Det fallna barnet synden svår,
Blott det i tron anamma vill
Den frälsning, som nu hör det till.
O, hvilken nåd mig Gud beskär; |
Jag komma får sådan jag är!
Hur saligt att få detta tro
Och så till själen finna ro!
Gud är ej vred — han är fast blid;
Jag redan smakat har hans frid,
Och anden mig det vittne bär,
Att synden re’n förlåten är.
Jag fruktar nu för ingen nöd,
Jag tillhör Gud i lif och död,
Och Jesus är min högsta skatt,
Den jag vill prisa dag och natt.» |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
