Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - I. Religionsfrihetsmöten m. m. inom landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—— Bä
1370 SEXTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
burgska bekännelsen och regeringsformens 16 $ kraftigt försvarats,
afslöts detta möte, hvarigenom en god insats blifvit gjord i det
pågående arbetet för större religionsfrihet.
Den 19 och 20 juli s. å. hölls en kyrkokonferens i Helsing
borg. Äfven vid detta möte gjordes religionsfrihetstfrågan till
föremål för öfverläggning och blef varmt och kraftigt förfäktad. |
Den 14 juni 1854 sammanträdde i Stockholm ett nytt, all
mänt svensk prästsällskapsmöte, som pågick i tre dagar. Liksom
förra året uteblefvo äfven denna gång samtliga biskopar, ehuru
flera af dem vid tiden för mötet vistades i hufvudstaden.
Denna frånvaro, som röjde deras likgiltighet för religiösa och
kyrkliga frågor och kunde betraktas såsom ett bevis därpå, att
de kände sin svaghet på ett fält, där det gällde bevisning ur
Guds ord och kyrkans bekännelse, var mer än någon bevisning
ägnad att öppna alla tänkande personers ögon öfver den kyrkliga
ställningen i landet.
Vi vilja 1 största korthet beröra några af de frågor, som
blefvo föremål för öfverläggning vid detta möte. Sedan dom
prosten Thomander blifvit utsedd till mötets ordförande, öfver
gick man till behandling af första frågan, som hade följände
lydelse: »Då hvarje kyrka, som skall förtjäna namn af kristlig,
Sortjarande måste reformera sig för att bibehålla gemenskapen
med Kristi kyrka och i sin mån medverka därtill, att det må
blifva ett fårahus och en herde, hvilka äro vår evangelisk
lutherska kyrkas förnämsta åligganden med afseende på en sådan
fortgående reformation?» Under det man vid besvarandet af
denna fråga å ena sidan sökte visa, att kyrkan icke behöfde
någon annan reformation än den, som redan skett i det 16:de
århundradet, framhölls å andra sidan att det, vore skillnad mellan
läran och sanningen. Läran vore en mänsklig uppfattning, hvadan
det äfven i detta afseende kunde blifva fråga om en kyrkas re
formation. Kyrkan borde med afseende på sin fortgående re
formation göra sig själf dessa frågor: Hvad är jag? hvad bör
jag vara? och huru skall jag blifva, det jag bör vara? Hon borde,
med andra ord sagdt, krypa till korset och icke längre i likhet
med den katolska kyrkan yfvas öfver sitt goda skick. Hennes
första skyldighet vore, om hon ville reformeras, att känna och
erkänna sina brister samt sörja för deras afhjälpande icke allenast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
