Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - I. Religionsfrihetsmöten m. m. inom landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
| ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET. 132
genom goda lagar utan äfven genom dessa lagars verkställande.
Man borde därför arbeta för, att församlingen måtte förstå och
behjärta sin ställning, en värnad uppbyggelsefrihet, en allvarlig
kyrkotukt, trägnare bibelförklaringar, representationsrätt för för
samlingens medlemmar, upphörandet af tvångsnattvardsgångar och
andra dylika tvångsåtgärder.
Den andra frågan lydde så: »Hvad har svenska kyrkan
att lära af presbyterialförfattningen?» Kyrkoherde Hammar,
som öppnade diskussionen öfver denna fråga, uttryckte sin till
fredsställelse öfver det medgifvande, frågan innefattade, att svenska
kyrkan hade någonting att lära i allmänhet. Vore detta sant,
så vore det äfven möjligt, att hon hade något att lära af pres
byterialförfattningen. Talaren var öfvertygad, att denna författ
ning, sådan den i synnerhet fanns utbildad inom den skotska
frikyrkan, hade företräde framför vår kyrkoförfattning genom den
plats, som den inrymmer åt lekmännens verksamhet.
Doktor Bergman vitsordade med exempel från sin egen
församling lekmannaverksamhetens fördelar och tillade, att han i
dessa enfaldiga människors sällskap hade mera lärt att förstå
Guds ord än at det domkapitel, som ordinerat honom.
Samtalet öfver frågan sammanfattades i följande resultat:
>Svenska kyrkan har onekligen äfven under sin närvarande in
rättning mycket att lära af presbyterialförfattningen särskildt i fråga
om lekmannaverksamhetens ordnande för församlingens ändamål>.
Det tredje öfverläggningsämnet lydde sålunda: >» Ut hvad
förhållande bör den världsliga makten stå till kyrkan för att e&
störande inverka på det kristliga lfvets utveckling?» Efter slutad
diskussion öfver denna fråga affattades öfverläggningens resultat
sålunda: »Enär statskyrkans upplösning eller undergräfvande
minst under våra svenska förhållanden kan synas såsom något
önskligt, återstår såsom hufvudsak, att den världsliga makten
så väl som den kyrkliga förvaltningen hvar för sig ställa sig
augsburgska bekännelsens 28 artikel till efterrättelse>.
Många andra frågor rörande själavård, kyrkotukt, inre och
yttre mission m. m. behandlades vid detta möte, och de sanningar,
som därvid uttalades, blefvo helt visst icke utan sin goda frukt.
| Den religiösa frihetens vänner hade äfven denna gång i
samband med föruträmnda prästmöte anordnat ett religionsfrihets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
