Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - IV. Religionsfrihetsfrågan vid 1856—1858 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET. 1401
det rådande religionstvånget, blefvo, såsom vi hafva sett, full
komligt gäckade. Utsikterna i detta afseende hade genom den
antagna :sakramentlagen tvärt om blifvit mörkare än förut. "Vi
gå nu att i korthet redogöra för arbetet vid 1856-—-1858 års riks
dag för religionsfrihetsfrågans lösning: Vissa tecken tydde på,
att det oefterrättlighetstillstånid, som dittills varit rådande, icke i
längden skulle kunna fortgå. Därom vittnade bland annat den
omständigheten, att regeringen under den närmast föregående
tiden icke synes hafva förordnat om ett enda åtal för öfver
trädelser af vare sig konventikelplakatet eller andra kyrkliga
stadgar. Domstolarna "och de offentliga åklagarne började
lägga i dagen obenägenhet och motvilja att tillämpa de religiösa
tvångslagarna, enär det visade sig. alldeles orhöjligt att verkställa
dessa på ett rättvist sätt, d. v. s. utan hänsyn till öfverträdarnes
samhällsställning eller antal. De religiösa förföljelsernas mörka
och stormiga natt började lida mot sitt slut, och redan det tron
tal, hvarmed konungen öppnade ofvannämnda riksmöte, bebådade
gryningen af den annalkande dagen. Det heter nämligen i
detta tal:
»En på egen orubblig öfvertygelse och aktning för andras
andliga tro grundad fördragsamhet ’ tillhörer den protestantiska
kyrkans väsende och höfves det folk, hvars hjältekonung, den
store Gustaf Adolf, med lysande segrar och offret af sitt blod
grundlagt tankefriheten i det mellersta Europa. De lagbud, som
lägga hinder mot religionsfriheten’ och fri andaktsöfning, böra
därför försvinna och allmänna lagen sålunda bringas i närmare
öfverensstämmelse med syftningen i grundlagens 168: (Förslag
härom äfvensom till landsförvisningsstraffets afskaffande ... skola
eder föreläggas>.
Trontalet vittnar om en aktning för andras religiösa tro och ett
erkännande af den i regeringsformens 16 $ uttalade grundsatsen,
som visa, att regeringen börjat inse sanningen af Luthers bekanta
yttrande: »Kätteri är en andlig smitta och kan icke botas med
svärdet, om man ock dränkte världen i blod; därtill hörer ett
annat grepp, nämligen Guds ord». De allmänna tankar, som i
trontalet blifvit uttalade i den religiösa frågan, formulerades sedan
af regeringen i ett särskildt lagförslag, hvilket öfverlämnades till
högsta domstolen, som hade att däröfver yttra sig, hvarefter det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
