Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - IV. Religionsfrihetsfrågan vid 1856—1858 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET. 1407
som den föreslagna bestämmelsen nu förekommer, inlägger den
däremot i prästens uppträdande ett inkvisitoriskt moment och
således ej något, som ej ingår i hans förhållande till församlingen,
hvilket bör vara ett uttryck af kärlek och försonlighet>.
I sitt utlåtande tillstyrkte utskottet, det måtte rikets ständer
med förklarande, dels att Kungl. Maj:ts proposition, dels att vid
riksdagen väckta motioner rörande utvidgad religionsfrihet ej kunna
bifallas, för sin del besluta:
»A) Att med upphäfvande af dels 4 $ 7 kap. Ärfdabalken, dels
ock stadgandet i I kap. 2 $ kyrkolagen samt med ändring af 3 $
1 kap. Missgärningsbalken sistnämnda $ skall erhålla följande
lydelse: Faller någon af ifrån vår rätta evangeliska lära och
träder till en villfarande, och låter han sig icke rätta, så skall
han förvisas riket. :
B) En författning, hvarigenom kungl. plakatet den 12 jan.
1726 emot särskilda religionssammankomster jämte öfriga i samma
ämne meddelade föreskrifter varda till all kraft och verkan upphäfda».
Därjämte föreslog utskottet en författning, att person, som
så önskar, må äga rätt att vid dop och nattvardsgång låta sig
betjänas af annan präst än den församlings, han tillhör, samt att
frihet må lämnas åt dem, som det önska, att använda 1693 års
kyrkohandbok. På grund af sistnämnda tillstyrkta frihet hem
ställde utskottet, att de yrkanden, enskilda motionärer gjort, om
upphäfvandet af sakramentlagen, måtte lämnas utan afseende.
Flera reservationer åtföljde utskottets betänkande och bland
dessa en af herr Hesselrot, hvari denne skarpt kritiserar utskottets
hemställan och försvarar religionsfrihetens grundsats. Han säger
bland annat: »Det har visat sig i alla länder och i alla tider,
ja, i forntid och i nutid och skall äfven visa sig i all framtid,
att alla människobud, genom hvilka man söker insnöra män
niskans religiösa lif och hennes tro i stelnade former, tjäna till
intet. Människoanden, kännande sitt ursprung och uppfattande
sitt mål, låter ej binda sig af hvarken ord eller svärd, gissel eller
förvisningar. Dess säkraste ledstjärna är Guds eget ord och den
däri inneboende sanningen. Det klara ljus, som härifrån utström
mar, behöfver ej, såsom utskottet synes föreställa sig, brytas emot
människofunder för att kunna uppfattas i en riktig dager. Minst
af allt uträtta tvångsåtgärder, och, om anspråk på frihet någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
