Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - IV. Religionsfrihetsfrågan vid 1856—1858 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TATTO SEXTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
störtar allt, hvad den möter. Se där orsaken till alla revolutioner.
På det icke ångan må spränga järnpannan, måste man öppna
ventilen. Medgifvanden i tid förekomma häftiga utbrott. Bifalla
vi icke nu det kungl. förslaget, skall frågan åter förekomma och
då uti vida större proportion».
Frih. J. Alströmer yttrade bl. a.: »Staten måste således
stifta lagar inom sitt område men ej inom Guds rike. Här gäller
ingen annan lag än den, som skrefs i elden på Sinai och i det
heliga blodet på Golgata. Och den heter Guds rättfärdighet —
och Guds nåd. Staten kan således, som vi sett, hvarken’ på
bjuda religionsfrihet såsom stående i strid med Guds ord, ej
heller förbjuda denna, hvilket skulle vittna om en otrons beställ
samhet att ingripa uti Guds allvisa tillstädjelse och styrelse».
Vid inom ridderskapet och adeln verkställd votering god
kändes lagutskottets gjorda hemställan, att Kungl. Maj:ts propo
sition ej måtte bifallas. De vid riksdagen väckta motionerna om
utvidgad religionsfrihet afslogos likaledes, hvarjämte frågan åter
remitterades till utskottet för ny behandling.
Inom prästeståndet rönte det kungl. förslaget ett kraftigt
motstånd. Domprosten Knös yttrade bland annat: »Hvad den
mycket omtalade lekmannaverksamheten beträffar, så enligt den
ofvannämnda principen för vår kyrkolagstiftning äfvensom enligt
alla hithörande särskilda stadganden hörer denna till husandakten
och stäcker sig icke längre. Skall någon utvidgning i denna
lekmannaverksamhet, eller, hvad som är ungefär detsamma, skall
något medgifvande af konventikelfrihet ske, så bör därför hus
andakten därvid tagas till utgångspunkt... Men begreppet hus
andakt förutsätter, att blott husets, familjekretsens medlemmar
äro vid sådan andaktsöfning närvarande. Detta begrepp kan på
sin höjd utvidgas till. fränder och grannar men ingalunda till en
blandad samling af kända och okända. Likaledes kan icke med
detta begrepp sammanstå, att en för familjekretsen främmande,
en i större eller mindre grad okänd, t. ex. en på annan ort bo
ende, kringresande person därvid uppträder såsom andakts
öfningens ledare. Mot sådana är hufvudsakligen konventikel
plakatet riktadt, ty på dem inträffa båda de ofvannämnda förbuds
stadgandena, det om ”okända” och det om bibeltexts utläggning
af den, som icke är präst. Vikten att i dessa hänseenden sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
