Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - IV. Religionsfrihetsfrågan vid 1856—1858 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAN SEXTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
med fästningsarbete utt tre eller flera år. För att undvika detta
svåra straff vidtogo de sedermera en annan utväg. Sedan prästen
vägrat lysning och vigsel på ofvan omförmälda grund och hans
åtgärd blifvit fastställd såsom laglig, så kommo de nu till den
djupa insikt, att icke alls någon vigsel vore i Guds ord anbefalld.
De upprättade trolofningsbref, som inprotokollerades vid domstolen,
på bröllopsdagen bjödos vänner och fränder tillsamman, en an
daktsstund hölls med bön och bibelläsning af någon bland deras
ledare, föräldrarne välsignade sina barns förening, och utan någon
vigsel begynte de sedermera sin äktenskapliga sammanlefnad ...
Där laga åtal skett, hafva de blifvit dömda än för olaga sam
manflyttning såsom fästehjon, än för lönskaläger eller lägersmål
i fästom till obetydliga böter. Emellertid måste kvinnan enligt
Giftermålsbalkens 3 kap. 8 $ förklaras såsom äkta hustru med
full giftorätt i boet, och barnen äga laga arfsrätt enligt Ärfda
balkens 8 kap. 2 $. Här visar den borgerliga lagen sin vanmakt
att förekomma kyrkliga söndringar».
Prästeståndet afslog så väl Kungl. Maj:ts proposition som
ock vid riksdagen i samma syfte väckta motioner samt remitterade
frågan till utskottet för ny behandling.
Då den kungl. propositionen om utvidgad religionsfrihet
behandlades inom borgarståndet, blef den varmt försvarad af många
talare och vid anställd votering antagen, hvaremot utskottets
hemställan afslogs.
Vid behandlingen af det kungl. förslaget inom bondeståndet
uppträdde många talare äfven där både för och emot detsamma.
Vi vilja meddela några korta utdrag ur en och annan talares
anförande. Rörande landsförvisningsstraffet yttrade P. F. Mengel
bl. a. följande: »Om man måste medgifva, att de nuvarande
lagbuden äro olämpliga, och att de oaktadt sin öfverdrifna sträng
het icke förmått uträtta något, så är det klart, att någonting
bristfälligt måste ligga däruti. Hvaruti består då denna brist
fällighet? Jo, just däruti att lagarna icke kunna tillämpas. Lika
upprörande det för känslan och människoförnuftet är att lands
förvisa en person, därför att hans religiösa öfvertygelse icke
sammanfaller med hvad statskyrkan fordrar, lika omöjligt lärer
det väl vara att tillämpa detta straff på de 3,000 å 4,000 baptister,
som redan torde finnas inom vårt land. Den senaste gången,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
