Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Arbete för religions- och samvetsfrihet - IV. Religionsfrihetsfrågan vid 1856—1858 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE FÖR RELIGIONS- OCH SAMVETSFRIHET. 14:21
sin andliga dödssömn till allvarlig omtanke om sin själs fräls
ning. — Men, såsom förut nämndt är, grundsatsen är erkänd, att
sammankomster för andaktsöfningar icke i och för sig själfva
äro brottsliga, och därför får man nu vara nöjd med en sådan
författning, som möjligen kan vinna samtliga riksståndens ’god
kännande och regeringens fastställelse».
Vid framställd proposition godkändes utskottets förslag.
Inom borgarståndet yttrade herr Bodell, då utskottets för
slag där föredrogs, bl. a. följande: »Ordets frihet, samvetsfrihet
i allt, hvad tro och gudstjänst angår a serdär, ih vädssorm
skall återställa den rätta kyrkliga enheten. Afstå icke" stats:
kyrkans målsmän ifrån det världsliga svärdet och polisen till
uppehållande af sin andliga myndighet, så måste denna myndighet
falla i förakt, om de ock dränka landet i s. k. kättares tårar och
blod
Om de herrar, hvilka med sådan köld bestämt bötessiffran
300 rdr för hvad de behagat anse brottsligt, ägde någon ringa
erfarenhet af hvad samvetstvång vill säga — valet emellan Guds
ords kraf och förlusten af det jordiska, äfven om en villfarande
mening om detta kraf trycker samvetet — så skulle de rysa
öfver sitt arbete. Vi hafva ju sett, huru folket på flera orter
låtit plundra sin egendom och inspärra sina personer — inom
ett enda härad gingo bötesbeloppen nära till 8,000 rdr b:ko, och
de förmenta brotten hafva just där, åtalen varit talrikast, så till
växt, att man häpnat öfver att fortsätta dem>.
Herr Henschen, som önskade, att i förslaget skulle intagas
ett så lydande stadgande: > Dock må sådant mål ej åtalas, utan
att konungens justitiekansler efter vederbörandes hörande därtill
lof grfeitr, påpekade, att den lägre åklagarepersonalen troli
gen icke hade den reda på augsburgska bekännelsens alla ar
tiklar och de dogmatiska spetsfundigheterna, att den med lätthet
kunde urskilja, huruvida ett yttrande, som fälldes vid ett andligt
föredrag, vore stridande mot den rena evangeliska läran. Icke
ens justitiekansleren kunde alltid antagas vara bevandrad i
berörda spetsfundigheter men hade" dock tillfälle att i tvifvel
aktiga fall infordra utlåtande från teologer. »Likväl medgifver
jag», fortsatte talaren, »att dessa, som till följd af sitt kall borde
vara liksom sammanvuxna med de symboliska böckerna, hafva,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
