Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 64. Vermland - II. Frikyrkliga rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIKYRKLIGA RÖRELSER.
1459
himlaren församling, men de förnekade det i denna mening
vilseledande talet om en »osynlig» kyrka såsom icke med Kristi lära
öfverensstämmande och fordrade tydlig åtlydnad af det apostoliska
budet: »Drifven ut från eder den, som är ond» (1 Kor. 5: 13).
»Ordet», säger C. J. Ny vall i Ansgariiföreningens 2 5-årsberättelse,
»gaf nytt ljus, skapade nya behof och väckte nya bekymmer.
Man började inse, att den kyrka, hvars representanter i de
flesta fall voro uppenbart ogudaktiga, icke kunde vara Kristi
kyrka. Det blef sålunda verkliga samvetsbekymmer med
afseende på firandet af Herrens nattvard i statskyrkan. Det fanns
personer, som icke kunnat fira Herrens måltid under en tid af
3 till 4 år. De fruktade nämligen, att det icke ens kunde blifva
en Herrens måltid, då icke blott prästen var en drinkare och
svärjare, utan ock de flesta nattvardsgästerna voro likadana. De
tänkte på den dom, som Paulus uttalar i 1 Kor. 11, och vågade
således icke gå, huru innerligt deras hjärtan än hungrade och
törstade.»
Det var vid slutet af 1860-talet. En ung man hade nyss
kommit till tron på Kristus, och i sin glädje gick han att i
sockenkyrkan deltaga i den heliga nattvarden. Han fick då på
vägen dit sällskap med flera af sina grannar, hvilka ock ämnade
deltaga i nattvarden. Men dessa voro högst råa i sina seder och
i sitt uppförande. Vid färden öfver en sjö kom deras vilda lynne
till utbrott. Under ofta upprepadt missbruk af Guds namn samt
flitigt åkallande af djäfvulens utforo de i häftiga förebråelser
mot medresandena, som under gyckel och hån beskylldes för
läseri och villfarelse. Med hans dyrbaraste skatt, barnaskapet
hos Gud, drefvo de spott och hån, hotande att kasta honom
i sjön, om han vågade nämna Jesu namn. Under tiden bjödo
de hvarandra flitigt på medförda spritdrycker. Vid
framkomsten deltogo de obehindradt i skriftermålet,
syndabekännelsen, aflösningen och nattvarden. Den nykristne unge mannen
deltog också. Den tjänstförrättande prästen var vid altaret och
på predikstolen så ankommen af starka drycker, att han raglade
och spred omkring sig stinkande spritångor. På hemresan hade
han nämnda nattvardsgäster i sällskap, då de förde samma grofva
språk och skick som på bortresan.
Ekman, Ben inre missionens historia.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
