Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 85. Andliga rörelser i Södermanland - IV. Andliga rörelser på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2i86
ÅTTIONDEFEMTE KAPITLET.
På våren 1873 inflyttade till socknen en torpare från Julita,
som arrenderade ett hemman i Asko. Han var »läsare». Mången
tyckte, det var oförståndigt, att en sådan skulle få komma in i
socknen. Det skulle icke blifva annat än elände utaf, menade
man. Han och hans familj skulle nog snart komma på
fattigvården o. s. v. Emellertid kom han, mottog predikanter och
öppnade sitt hus för andliga sammankomster, så att där blef
liksom en härd för den andliga rörelsen inom socknen.
Södermanlands allmänna missionsförenings predikanter P.
Olander, Svensson, Lindqvist, Andersson, Lundmark, Tillman,
Liljeqvist m. fi. stannade på genomresa och predikade i
Österåker, och, sedan friförsamlingen blifvit bildad, blef den ansluten
till nämnda missionsförening, hvarefter de regelbundet besökte
socknen. Dessa jämte förut nämnde skoll. Werner, en Hedström
m. fi. voro de, som först fingo bryta upp den hårda marken här
och beså den med evangelii utsäde.
Den väckelse, som vintern 1876—1877 gick öfver större
delen af vårt land, berörde äfven ganska kraftigt Österåker.
Många kommo då till sinnesändring, och tro på Gud. De troende
började ifrigt rannsaka de heliga skrifterna, och snart bildades
en nattvardsförening. Men nu tog man för alldeles gifvet, att
dess medlemmar voro från sina sinnen, hvarför man på allt sätt
sökte häda och smäda dem. Men rörelsen fortgick, och många
af dem, som varit mest fientliga, kommo snart, bekände sina
synder och slöto sig till de troendes lilla hop.
Omkring år 1879 anslöt sig föreningen till Svenska
missionsförbundet och antog namnet Österåkers friförsamling samt
indelades i kretsar med kretsföreståndare. Till
församlingsföreståndare valdes E. Eriksson, Asko, som innehade denna
befattning, tills han år 1883 flyttade till Vingåker. Samma år valdes
And. Persson i Blomsterhult till församling-sföreståndare och
And. Andersson i Krokäng till kassaförvaltare och ordförande, och
hafva de alltsedan innehaft dessa tjänster i många år.
Den andliga rörelsen fortgick, och allt flera slöto sig till
församlingen. Är 1885 uppstod en kraftig väckelse i socknen,
och stora skaror samlades att höra Guds ord. Bondstugorna
blefvo nu för små, och på församlingsmötet den 15 febr. sagda
år beslöts att uppföra ett missionshus af tegel. En kommitté
v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
