Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. De båda rivalerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brackander delade ej denna gång Spöqvists
munterhet. Den lille mannen ställde sig i en
imposant posityr framför jätten, till vars bröst han
nätt och jämnt räckte, och utbrast med hes röst:
- Men om den rike mannen, som ämnade
göra Johanna lycklig, vore ingen annan än jag
själv... jag själv, hör du!... skulle du ändå
våga kalla honom dålig karl? Svara på den frågan!
- Jag tager ej mitt ord tillbaka i det fallet
heller, svarade Sven. Men så illa vill jag icke
tänka om patron...
- Jaså... du... lymmel... du vågar kalla
mig dålig karl! stammade Brackander, blågrön av
ilska. Det skall du få umgälla! Vet du, skurk, att
jag är din husbonde? Vet du, vad det kostar att
överfalla sin husbonde med okvädinsord?
- Jag är ditt vittne, Brackander, att drängen
kallat dig en skurk och dålig karl, inföll Spöqvist.
- Det var osanning, det har jag aldrig gjort,
genmälde Sven. Det var tvärtom patronen, som...
- Jag är ditt vittne, fortfor Spöqvist, att han
beskyllt dig för osanning, det vill säga: kallat dig
lögnare och storljugare. För dylika okvädinsord,
då de fällas av tjänare mot husbonde, bötes fyradubbelt
mot vad i lagen stadgat är, enligt missgärningsbalkens
15:de kapitel.
- Missgärningsbalken... du nämnde ett ord,
bror Spöqvist, sade patronen, i det han med handen
for genom sin tupé (under densamma hade ögonskenligen
framblixtrat en ljus idé). Jag har
angående missgärningsbalken något vidare att tala
med den här go’ junkern. För tre veckor sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
