Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT SAMTAL MELLAN IIÄSTAR.
5
Det var bara för att de började med de elektriska.
Nu har förvaltaren härute köpt mig. Jag vet
verkligen inte, vartill han ämnar använda mig, men det
är inte mig emot att gå här i gröngräset och slå
dank en stund. Jag har inte haft många
vilostun-der i mitt liv.
Men vem talar jag med? fortsatte han efter en
stund. Vad heter ni?
Den andra hästen gjorde ett litet kast med
huvudet, så att pannluggen spridde sig som en tofs:
— Får jag anhålla om att inte bli tilltalad med ni!
sade han. Det är ett ord, jag avskyr, och som jag
inte är van att höra. Låt oss då hellre genast säga
du till varandra!
Får jag presentera mig! Mitt namn är Kastor.
Jag har varit en av hästarna i det berömda spännet
hos grevens. Min kamrat hette Pollux — en
härlig företeelse! Men han vilar redan sedan fem år i
jorden. De två andra i spännet voro också två
vackra djur, men jag och Pollux voro alltid
förelöpare, och jag får säga, att när vi kommo dansande
på landsvägen framför det grevliga ekipaget, var det
en syn, som var värd att se. Det var inte bara
torpare och bönder, som tappade näsa och mun av
beundran. Jag har hört både den ena och den
andra av de förnäma utländska främlingar, som
besökte gården, säga, att de knappast i Europa sett
något så fint. — Ja! Man har haft sin glansperiod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
