Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POJKEN SOM HADE EN FIX IDÉ. !2 3
så fort benen kunde bära dem, i samma riktning
som flygmaskinen för att se vart den skulle taga
vägen. Men den hade knappast kommit en femtio
meter upp i luften, förrän den stod stilla. Man
kunde iakttaga Anders, som arbetade ivrigt däruppe,
men flygmaskinen tog intet intryck därav. Den
började vackla fram och åter som en drucken.
Nu skakade den som i en förskräcklig ångest, och
så kom den nerplumsande, slapp som en dödsskjuten
fågel, direkt ner i kanalen, som går ut till Värtan.
— Anders kände vattnet spruta högt över sitt huvud,
och nästan omedvetet gav han sig till att simma.
Han ville dock rädda livet.
Men då han åter stod på marken, ångrade han
nästan, att han inte hade låtit vågorna taga sig, ty
det förestod honom en sådan outhärdlig vanära och
skam.
Då flygmaskinen först hade börjat svika, gav sig
en mängd människor att ropa högt av ångest, och
då den störtade ned, blev det en skräckfull tystnad.
Man tänkte att Anders skulle krossas i fallet.
Men då han nu kröp upp ur vattnet, drypande
som en våt hund, började man skratta. Först
skrattade barnen, så skrattade de vuxna, femtio, hundra,
tusenden av människor utbrusto i ett klingande skratt.
Till slut tyckte Anders att hela Ladugårdslandsslätten
skrattade. Han skulle vilja gömma sig i jorden
eller — allra helst — flyga bort i luften, men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
