Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny arbetsrätt
61
likheten inom samhället måste båda vinna det fördjupade
innehåll, som endast hänsynen till lifvets realitet kan skänka. Hvad
detta betyder med afseende på friheten i arbetsaftalet ha vi sett.
Jämlikhetskrafvet å sin sida i modern demokratisk mening är
visst icke, som man på sina håll vill göra gällande, beroende
på någon säreget modern »motvilja mot att ha någon öfver sig».
Det är icke fråga om någonting så barnsligt som att försöka
upphäfva ett förhållande mellan öfver- och underordnade i
arbetet på verkstaden eller i fabriken mera än på kontoret eller i
ämbetsrummet. Allt arbete kräfver organisation, och organisation
består i ledning och utförande, befalla och lyda. Men det är
fråga om att så snart som möjligt utrota herre- och
drängföreställningarna om förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare.
Att dessa föreställningar ännu äga en oerhördt seg styrka,
därpå ser den vakne och vane iakttagaren dagligen förnyade bevis,
äfven på sådana håll, där man i god tro påstått sig vara från
dem befriad. Man tillskrifver faktiskt, när det är fråga om
industriellt arbete, åt den, som betalar, ett slags öfverhöghet, som
icke har mera berättigande än om man skulle anse den, som
köper en järnvägsbiljett, stå högre än järnvägens förvaltning.
Ur dessa synpunkter måste hvarje lagförslag om
arbetsaftalet i första rummet bedömas. Förverkligar det fullt ut
fordringarna på reell frihet och jämnställdhet, för såvidt detta kan ske
genom lag, så är en viktig grundbetingelse uppfylld. Hvarom
icke, måste det afvisas. Det förslag till lag om arbetsaftal, som
för några få år sedan uppgjordes af en k. kommitté och sedan
samlat departementalt damm öfver sig, är i viktiga afseenden
ett typiskt exempel på, huru man icke bör försöka lagstifta i
denna fråga. Redan sammanförandet af de båda uppgifterna att
revidera tjänstehjonsstadgan och skrifva lag för arbetsaftalet
angaf symboliskt andan af kommitténs uppdrag. När man
sedan fann, att kommittén fullständigt ignorerat den faktiska
utvecklingen af arbetsaftalet under fackföreningsväsendets
inflytande, var det redan tydligt, att här endast förelåg ett omöjligt
försök att vrida visaren tillbaka. Syftet var kort och godt att
försöka binda den enskilde arbetaren vid »tjänsten» på ett sådant
sätt, att arbetsgifvaren i möjligaste mån skulle tryggas mot
strejker. Därför var det inte heller här fråga om likhet inför lagen. I
händelse af aftalsbrott från någondera kontrahentens sida inträd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
