Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny arbetsrätt 69
Enligt 22 § första mom. (sålunda ickc Åkarpslagen) når
ansvarspåföljden till straffarbete i två år, och brottet kan på
måls-ägandens angifvelse åtalas af allmänne åklagaren. Att här gå
längre och till skydd för föreningsfriheten i denna mening
påkalla lagligt ingripande gentemot andra åtgärder än våld och hot
och sålunda förbjuda all annan påverkan genom öfvertygande,
öfvertalning o. s. v., det vore att i omsorg om en sida af den
personliga friheten kränka andra lika viktiga.
* *
Frågan om skydd mot »allmänfarliga strejker» har två
moment, dels frågan om strafflagsskydd mot skadegörelse genom
arbetsinställelse, dels frågan om strejkrätten för arbetare i
allmän tjänst. Det lagförslag, som i detta ämne af k. m:t
framlades för 1905 års riksdag, hade så när blifvit antaget — det
hängde på en röst i andra kammaren. Detta förslag kan
emellertid i intetdera af sina båda moment anses tillfredsställande
eller rättvist, ehuru det måste fastslås, att det i sin förra del
— om skadegörelse genom arbetsinställelse — och i det skick
det här slutligen efter utskottsbehandling erhöll, ingalunda
utgjorde den monstruösa klasslag, »Åkarpslag n:r 2», hvartill man
på socialdemokratiskt håll ville göra det, medan man samtidigt
uppenbart ville ha fastslaget som en demokratisk grundsats, att
samhället ej har rätt att efTektivt skydda sig och sina
medlemmar mot skada, så snart den vållas genom arbetsinställelser.
Detta är å sin sida en undantagsmoral, som icke kan godkännas.
Går lagskyddet här ej utöfver de vanliga reglerna för vållande —
hvilket 1905 års förslag gjorde — så kan det ej kränka strejkrätten,
såvida icke denna ovillkorligen också skall innebära rätten att
anställa skada å person (lif eller hälsa) och grof skada å egendom.
Sitt sammanhang med arbetsaftalsfrågan får denna sak
närmast därigenom, att för straffbarhet vid ifrågavarande fall
fordrats aftalsbrott (såsom i den franska lagstiftningen till skydd
för arbetsaftalet i järnvägs- och grufdrift, i den engelska lagen
om »Conspiracy and protection of Property», medan i Österrike,
Finland och Norge brytandet af arbetsaftal i och för sig är
be-lagdt med straff för arbetarne, äfven om ingen allmänfara eller
skada uppstått). Här måste vi absolut upprätthålla den fordran,
att brytandet af arbetsaftal ingalunda får beläggas med krimi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
