Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Vitalis Norström
F. Paulsen yttrar härom i sin bok om det tyska
bildningsväsendet.
»Hemmet förlorar i uppfostrande makt. Framför allt
försvinner ungdomens uppfostran till arbete under
arbetsgemenskap med föräldrarna. I ursprungliga, än i dag under helt
landtliga förhållanden växa barnen upp i sådan gemensamhet.
Gossar och flickor ha från tidig ålder att göra inne och ute, i
kök och trädgård. Föräldrarna ha hjälp af sina barn och barnen
ha glädje åt hvad de kunna uträtta. I de stora städerna
krymper denna gemensamhet ihop. Fadern har sitt arbete ute, i
fabriken eller på kontoret, och äfven för modern reduceras
hushållandet till en torftig återstod. Den gamla produktiva, värden
af allehanda slag frambringande verksamheten upphör, man
hämtar allt färdigt från torget eller butiken. Återstår blott att
koka och tvätta, laga och göra rent, fastän äfven detta kan
utföras på annat sätt, så att hustrun kan gå med ut på arbete.
På det sättet sjunker hemmet ned till att blott vara den plats,
där man sofver. Och barnen bli till besvär och förlägenhet
eller, i det rika hushållet, till en sorts lek- och toalettdockor
och — till föremål för skolans omsorg. Följden af denna
nedgång i hemmets naturliga makt att uppfostra blir att man måste
ersätta det felande med sociala anordningar. Ansatser göras att
reparera det i hemmet försummade eller där omöjliggjorda
medelst offentliga inrättningar, såsom skolor i kvinligt och
manligt handarbete, hushållsskolor m. m.»
Men hur har icke den moderna utvecklingen gjort också
andra människoförhållanden opersonliga! T. ex. inom hvad
man förr mångenstädes kunde beteckna som en utvidgning af
familjen eller i förhållandet mellan husbondefolk och tjänare.
Detta senare har blifvit aflöst af en abstrakt relation mellan
arbetsgifvare och arbetstagare, där helst hvarje personlig
förbindelse undvikes af motvilja mot en öfver allt annat hatad
»patriarkalism» och där naturlagarna om ekonomiska värdens
tillgång och efterfrågan, om arbetsduglighet och dess motsats,
m. e. o. lagarna för simpel makt och kamp få göra sig gällande
efter hela sin bredd och med hela sin kraft utan att begränsas
och förmildras på det sätt, att de verka genom ett medium af
välvilja, öfverseende, förtroende, sympati. Såsom surrogat för
detta medium hafva en mångfald helt opersonliga sociala an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
