Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kultur ocli frihet
77
ordningar inträdt under form af sammanslutningar för insedda
gemensamma intressen, hvilka sammanslutningar dock icke
alltid obetingadt äro ägnade att mildra kampen för tillvaron
och hela de sår den slagit utan också inleda hårdare strider
efter en bredare front, i det att de kämpande intressena å ömse
sidor ingå allt mera utvidgade föreningar, hvilka icke minst afse
— just ökad stridsduglighet. Så är fallet speciellt med alla
sammanslutningar för klasskamp.
Samma utveckling företer den moderna skolan, där
lärare-personligheterna mer och mer absorberas af den pedagogiska
schematismen och tekniken och där till och med hvad som
borde vara friast af allt, ungdomens lek, redan mycket
märkbart maskiniserats till sport. Vittnesbörd i samma riktning
aflägga också de nya parlamentariska blockafgörelserna af folkets
— och folkens — angelägenheter, hvilka senare nu i så
förminskad grad bero af starka enskilda viljor, som draga andra
mindre starka med sig, utan i stället af skarpt analyserade
intressen, som ha sitt ursprung i likheter eller olikheter i
lefnads-läge och kampställning och framträda med talvärdenas
oemotståndliga argumentering.
Den moderna kulturutvecklingen är en oerhörd
omsmält-ningsapparat, där personligheterna slungas in för att komma ut
som leder i associationer och de omedelbara känslorna
omvandlas till motivationskrafter, hvilka utgå från fullt beräkneliga och
adderbara, därför också alltid mer eller mindre yttre intressen.
Men betyder denna nedgång i personligt lif verkligen också
en förminskning i andligt lif öfver hufvud? Ja, kan man med
fog tala om att den verkliga, inre och andliga gemenskapen
mellan människorna aftagit i vår tid blott af det skäl att den
personliga färgen öfver samhällslifvet blifvit så märkbart blek?
Dessa frågor hänga nära ihop. Vi måste upptaga dem till
närmare pröfning.
Den allt vanligare vordna klagan öfver det moderna lifvets
tilltagande opersonlighet och själlöshet behöfver synnerligen väl
att noga begränsas, om den icke skall totalt skjuta förbi målet.
Huru kan väl, måste man fråga sig, denna öfverklagade
opersonlighet rimma sig med utgångspunkten för hela den moderna
utvecklingen: individualismen och allt hvad denna medfört. Vi
se ju rundt omkring oss dess frukter i en oerhördt vidgad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>