Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Vitalis Norström
själlös och opersonlig maskinkultur där med ständigt växande
framgång kämpar med det historiska, personligt färgade
samhällslifvet.
Den moderna kulturen, som sprang fram ur
individualitets-och frihetssträfvanden, synes vilja glömma bort sitt ursprung, i
det att den alltmera låter sina drag samlas till bilden af en
.ofri naturmakt. Lösgörandet ur den historiskt-patriarkaliska
samhällsorganismen har icke ledt till individernas rådighet öfver
sig själfva utan till opersonliga band, som åtminstone icke äro
•en bit bättre än de personliga. Dessa opersonliga band snöras
allt starkare kring den enskilde, i den mån associationerna och
-den kollektivistiska solidariteten växa sig stora. I denna
associationskaraktär framträder en naturbestämdhet hos kulturen, som
.gör, att den på intet villkor låter tala med sig. Det gamla historiska
trycket, som medgaf mångfaldig jämkning, har förvandlats till
ett omedgörligt kulturellt naturtryck, som framför allt ger sig
tillkänna i människolifvets allt uppenbarare, utsträcktare och
hårdare beroende af de ekonomiska konjunkturerna och deras
lagar. Detta beroende röjer sig på mångfaldigt sätt: i
industrialism, bolagsvälde, kapitalism, konkurrens och däraf framkalladt
-öfveransträngande arbete, i äktenskapslöshet och tvåbarnssystern,
i de mellanfolkliga förhållandena, som numera egentligen börja
bestämmas af hänsyn till villkoren för produktion, afsättning,
förvärf och arbetstillfällen. Det tydligaste tecknet till vår kulturs
maskinisering är den suveräna roll de ekonomiska faktorerna
spela i nutidslifvet. Trycket af dem framträder allt mera ohöljdt
och direkt utan att mildras af ett personligt medium.
Men associationstvånget låter också följa sig i andra, om än
icke så tydligt utpräglade riktningar. Det visar sina starka spår
öfver allt, där samarbetet behärskar det individuella arbetet.
Det visar dem icke minst i vetenskapen och tankearbetet,
som samla och afgränsa sig i strängt slutna serier, som undan
för undan skola spisas med de enskildes små försvinnande
bidrag och där möjligheten att uträtta något allt mer beror på
villigheten att låta förbruka sig utan att just vänta något för
egen del. Ja, arbetets opersonlighet är en fordran af denna
moderna Molok eller Djagernath, vi kalla kultur, som så litet
tar hänsyn till den arbetande själf, att ett arbete, som anses ge
-ordentliga resultat, allt mindre kan komma i fråga utan öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>