Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk parlamentarism
93
skickets tid, och här varsnar man en mycket oregelbunden men
dock i det hela uppåtgående kurva. Någon engelsk
kabinettsstyrelse eller fransk ministerstyrelse ha vi dess bättre icke fått.
Dessa utländska nymodigheter strida ej blott mot § 4 i R. F.,
utan äfven — hvad kanske viktigare är — mot vårt
samhällsskicks uråldriga grundvalar och det svenska folkets på politiska
erfarenheter grundade statsuppfattning. Åtminstone bland
allmogen skulle ministerstyrelse gifvet anses som en mycket , ful
form af »herremakt», äfven om de till namnet mest
demokratiska föredömen skulle åberopas för detta slags uppenbara eller
beslöjade »alliance toute morale» mellan partiväsen och
bvrà-kratism.
De ansatser till »parlamentarism» man emellertid kan spåra
i statsrådets förändrade ställning kunna måhända bäst
sammanfattas däri, att denna korporation allt mer mist sin forna
karaktär af ämbetsverk och numera börjar fyllas af män, hvilka
vunnit sin för regeringsärendenas behöriga skötande allt
nödvändigare politiska erfarenhet genom riksdagsarbete. Parlamentarisk
verksamhet således — här sticker alltså »parlamentarismen»
fram.
Vill mail följa denna utveckling på dess tidigare stadium, sä
erbjuder sig därtill ett ypperligt hjälpmedel i studiet af
behandlingen inom riksdagen af frågan om
justitiestatsministersäm-ämbetets ersättande af ett med ämbetsmannaståndet ej
nödvändigtvis sammanhängande statsministersämbete. I motioner,
utskottsbetänkanden och kammardebatter om denna fråga 1868—
1876 får man nämligen en god profkarta på hvad
folkrepresentanterna tänkte ej blott om den föreslagna reformens fördelar. och
vådor, utan äfven om vårt statsskicks förhållande till
»parlamentarismen».
Justitiestatsininistersämbetets inrättande härrör frän rent
praktiska och personliga hänsyn. Man behöfde 1809 inom det
nybildade statsrådet ovillkorligen stödet af riksdrotsen Karl Axel
Trolle-Wachtmeisters inom landet allmänt vördade auktoritet.
Hans höga rang och ämbetsställning som ordförande i Högsta
Domstolen gjorde, att man för att få honom med nödgades ge
ämbetet den gestalt det fick. Vid departementalstyrelsens
införande 1840 försvann, då justitiedepartementets chef ej fick
ordförandeplats eller ens säte i Högsta Domstolen, hvarje grundad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
