Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk parlamentarism
99
sådana dystra tidens tecken, men sedan en konservativ
statsminister farit upp till Helsingland för att hålla ett politiskt tal i
ett tingshus, torde gärdet för den gamla exklusiviteten vara
definitivt uppgifvet. Höstens kampanj visar emellertid, att man på
konservativt håll ännu ej hunnit bli van vid de nya metoderna.
Oppositionen har mest fått vara ensam om tribunerna, medan
en efter modernare principer polemiserande regering skulle ha
uppehållit hvad engelsmännen kalla »a running fight» hela tiden
i stället för att, som den nuvarande gjort, falla tillbaka på den
Boströmska »rikspolitikens» redan en smula föråldrade
»öfver-raskningsmetod» och på sistone låta Andra kammarens vice
talman få »aningar» om regeringsförslaget i rösträttsfrågan —
ungefar som då ett spiritistiskt medium uttalar sig eller man i
svårare fall af reumatism »känner på sig», att det skall bli ombyte
i vädret
Inom riksdagsformernas område märkes förändringen t ex.
på den politiska partifarg interpellationerna med ty åtföljande
debatter stundom antagit Man har t. o. m. inom den radikala
pressen, då dessa interpellationer i fjol våras föreföllo besvärliga,
utkastat tanken på att till regeringens tröst införa motiverade
dagordningar. Denna för ett praktiskt riksdagsarbete farliga tanke
— kuriöst nog första gången framkastad redan 1870 af en så
konservativ man som P. A. Bergström (Andra kammarens prot.
12 febr. 1870) — faller emellertid redan på R. O. § 56, som
endast tillåter omedelbart beslut utan remiss till utskott i »frågor,
som röra någondera kammaren enskildt». Interpellationernas
tillväxt i antal är emellertid en naturlig följd af behofvet
utaf bekväma former för den lifligare kontakten mellan riksdag
och regering.
Till de nya ansatserna till »svensk parlamentarism» hör
slutligen, att frågan om »den politiska tyngdpunkten» inom
riksdagen kommit fram i första planet. Boström berörde frågan den
17 maj 1904, då han upplyste senatorerna om det faktum att
den ligger i Andra kammaren. Nästan på dagen två år
senare, 15 maj 1906, flyttade en annan statsminister, Staaff\ fram
löpgrafvarne mot förstakammarcitadellet högst betydligt genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
