Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den politiska situationen, partierna och rösträttsfrågan 153
»status-quo» och afvisat det ena rösträttsförslaget efter det
andra. Emellertid tillförde de allmänna valen Andra
kammaren en hvarje gång allt starkare vänsterfraktion, som snart blef
majoritet. Då ändtligen gick det upp för högern, att den
måste företa sig någonting — åtminstone ett årtionde för sent. Men
nu skulle den också göra en rejäl insats och ta
ledningen i den reform, hvilken den i det längsta spjärnat emot.
Insatsen blef, som vi alla veta, den från det liberala partiet
upptagna och af det aflagda proportionalismen. Ille faciet. Så
inaugurerades den nuvarande högerpolitiken.
Det synes ju nu, som skulle den politiken komma att hålla mer
än den lofvat. Högerpolitiken i rösträttsfrågan har undergått en i
sanning intressant utveckling. Under årtionden hade
800-kronors-strecket i högerögon betecknat den tillfyllestgörande rättvisan. Då
kom högern helt plötsligt underfund med, att den farit vilse. Fjällen
föllo från dess ögon. Allmän rösträtt blef lösen och
proportionalismen var rättvisan. Men proportionalismens rättvisa var ett farligt
ting. Den var en sirén som lockade allt längre bort från gamla
kända stråk. Det gick väl an, så länge det var fråga om det
slaget proportionell rättvisa, som bjöds i de Boströmska
regeringarnas beskedliga förslag — om man nu hade fått stanna där.
Man hade inte ens tänkt så långt, att var det rättvist med
proportionsval till en kammare, ja, då måtte det väl också vara
rättvist med proportionsval till båda. Men det lärde man sig dock
småningom förstå. Och så kom Påboda: proportionella val till
båda kamrarna och en skenbegränsning af fyrkskalan vid
landstingsmanna val. Därmed var man framme vid den rättvisa, åt
hvilken äfven Redaktör Hildebrand ägnade sin ärliga entusiasm och
publicistiska talang. Nu i år slutligen kommer den Lindmanska
regeringens förslag med ett kraftigt grepp i fyrkskalan och den
kommunala rösträttsreform, för hvilken Pabodarättvisan ej ansåg
något »skäl föreligga».
Så har högern drifvits steg för steg ifrån den ursprungliga
non-possumus-ståndpunkten till den ensidiga
Andra-kammar-proportionalismens rättvisa, därifrån till den
dubbelproportiona-listiska Påbodai ättvisan och därifrån slutligen till den position
den nu intager, och som i själfva verket, genom den radikala
begränsning af fyrkskalan, hvarom fråga är, kan betecknas som
författningsrevisionens. Hvad skall man nu såga om en sadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
